Annons
X
Annons
X
Världen
Kommentar

Mårten Schultz: Ny HD-domare eldar på redan hetsig valrörelse

(uppdaterad)
Utnämnande av ny HD-domare i USA

SvD:s juridiska kommentator Mårten Schultz reder ut hur juridiken hänger ihop med politiken i USA:s högsta domstol, sedan domaren Antonin Scalia avlidit.

USA:s högsta domstol.

USA:s högsta domstol. Foto: Jon Elswick / TT

Den amerikanska federala Högsta domstolen får inte sällan mer uppmärksamhet än sin svenska motsvarighet – i Sverige. Det är framför allt nomineringsprocesserna som brer ut sig i svenska medier. Tillsättningen av en ny domare är ofta dramatiska, ibland blodiga, tillställningar.

Dramatiken kring domarutnämningar i USA hänger samman med att domstolarna på ett annat sätt än här ingår i det politiska spelet. Det gäller särskilt för amerikanska HD, eller SCOTUS (Supreme Court of the United States förkortas ofta SCOTUS med den aggressiva versala form av akronymer som används för de amerikanska institutionerna).

Prejudikat som Roe mot Wade (rätten till abort), Brown mot Board of Education (förbud mot segregerade skolor) och Lochner mot New York (arbetstidsreglering) är självklara inslag i det offentliga samtalet. Domstolen har även slängts in direkt i den politiska hetluften, som i Bush mot Gore vilket avslutade omräkningen av röster i presidentvalet år 2000.

Annons
X

SCOTUS har en annan roll i det politiska systemet i USA än HD i det svenska. Genom den amerikanska konstitutionens starka men också töjbara regelverk görs skiljelinjen mellan politik och juridik porös. Domstolarna har i konstitutionen långtgående möjligheter att underkänna politiska beslut och de författningar dessa beslut leder fram till. Det är därför av stor betydelse vilka det är som dömer. Och det är därför som nomineringsprocesserna av nya domare – med den talande titeln "justices" – väcker sådant intresse.

En av USAs mest tongivande konservativa röster, Justice Antonin Scalia, har avlidit. Nyheten har knappt hunnit läsas upp i nyhetssändningarna innan frågan om Scalias efterträdare politiserades. Företrädare för republikanerna – inklusive presidentkandidaterna Ted Cruz och Ben Carson – kräver att tillsättningen ska skjutas på framtiden. Argumentet är att den nya domaren borde tillsättas av den nya president som kommer att utses genom årets presidentval.

Republikanernas inställning är politiskt förståelig. De hoppas på att nästa president är någon av de kandidater som nu sliter varandra i stycken i den republikanska primärvalrörelsen. Det skulle dock innebära att SCOTUS skulle vara en domare kort under lång tid. President Obama har trots allt fortfarande 11 månader kvar på jobbet.

Stäng

ALLT OM USA-VALET – viktigaste nyheterna och analyserna om USA-valet direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Obama har redan gjort klart att han kommer att nominera en efterträdare till Scalia innan han lämnar Vita Huset. Därefter kommer problemen. Den kandidat som Obama presenterar måste godkännas av den republikanskt dominerade senaten, vilket lär bli än svårare än vanligt detta valår.

    Politiska bedömare har spekulerat kring hur Obama kommer att hantera situationen. En spekulation är att Obama nominerar en kandidat som senaten inte skulle motsätta sig under normala omständigheter (det vill säga när det inte är valår). Säger senaten nej till en sådan kandidat är den hycklande, skulle den politiska poängen vara.

    Eller, för att dra spekulationerna ett steg längre, så blir det som den svenske komikern Martin Sonebys förutsade på Twitter: "Senaten blockar fram till nästa mandatperiod. Bernie vinner. Nominerar Obama." ​

    Oavsett vad som händer kommer tillsättningen av en ny domare till USA:s Högsta domstol att injicera en redan hetsig valrörelse med ytterligare politiskt adrenalin.

    USA:s högsta domstol.

    Foto: Jon Elswick / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X