Annons
X
Annons
X

Nu krävs krafttag mot saltet

Vi äter dubbelt så mycket salt som rekommenderat. Att minska på saltet skulle rädda liv, men till skillnad från många andra länder är den svenska regeringen passiv i frågan, skriver Louise Ungerth, Konsumentföreningen, och professor Lena Hulthén.

BRÄNNPUNKT | SALT

Flera av företagen menar att saltreducering måste ske gemensamt i branschen så att inte vissa får konkurrensfördelar om de har kvar den höga salthalt som folk är vana vid.

Natriumet i salt (NaCl) kan höja blodtrycket och ökar därmed risken för stroke, hjärt-kärlsjukdom, lidande och för tidig död. Därför har många länder format nationella strategier för att reducera saltet i maten. Dock ej Sverige. Av tradition tycker vi om salt mat i Sverige. Vi äter 10–12 gram salt per dag, dubbelt så mycket som WHO, EU och Livsmedelsverket rekommenderar. Nära 80 procent av saltet finns i den mat vi köper i livsmedelsbutikerna och när vi äter ute, resten tillförs hemma när vi lagar mat.

Danmark räknar med 1000 färre dödsfall och besparingar på mellan 300miljoner och en miljard danska kronor om året på att sänka saltintaget bland befolkningen med tre gram per dag, visar beräkningar från danska myndigheter. Storbritannien förväntar 14000 färre dödsfall om året och WHO 2,5 miljoner färre dödsfall globalt om saltintaget minskar till 5–6 gram per person och dag.

Storbritannien, Finland, Danmark och Norge med flera länder arbetar tillsammans med livsmedelsindustrierna för att sänka salthalten i maten. Många länder har informationskampanjer riktade till befolkningen. Förutom minskat lidande är saltreducering samhällsekonomiskt kostnadseffektivt genom minskade kostnader för sjukvård, läkemedel och rehabilitering visar beräkningar från flera länder.

Annons
X

I Sverige har Livsmedelsverket haft dialogmöten med livsmedelsindustri och handel i frågan, viss saltreducering har skett men inget som nämnvärt påverkat saltintaget hos befolkningen.

Vi har kontaktat några industrier den senaste månaden, de flesta menar att mer behöver göras för att minska mängden salt i maten, men att de inte känner av något större konsumenttryck i frågan. Fokus för dem som ringer till företagens konsumentkontakt ligger i stället på önskemål om mindre tillsatser och socker. Flera av företagen menar att saltreducering måste ske gemensamt i branschen så att inte vissa får konkurrensfördelar om de har kvar den höga salthalt som folk är vana vid.

Salt har förutom smak också tekniska egenskaper i livsmedel, det förbättrar strukturen och bakegenskaperna och förlänger hållbarheten. Så det är inte alldeles okomplicerat att sänka salthalten rejält i vissa produkter.

Vissa internationellt verksamma livsmedelsföretag, som har känt krav om saltreducering från länder vars regeringar aktivt arbetar med frågan, har minskat natriummängden i sina livsmedel. Men i Sverige går det trögt.

I Storbritannien har livsmedelsmyndigheten tillsammans med ett nittiotal företag och restaurangkedjor gemensamt gjort en plan för att i olika etapper minska saltmängden i maten. Mål för olika varugrupper har satts, myndigheter följer upp och utvärderar. Finland har sedan länge arbetat framgångsrikt med att minska saltmängden vilket, tillsammans med andra folkhälsoåtgärder, avspeglar sig i minskat insjuknande och död i stroke och hjärt-kärlsjukdomar.

Nu är det hög tid att Sverige agerar. Engagemanget från regeringen har hittills varit noll.

Vi kräver:

• en nationell strategi med tydliga mål och åtgärder för att minska mängden salt/natrium i maten.

• att livsmedelsindustri och handel, restauranger och storhushåll åtar sig att bidra till att mängden salt/natrium i livsmedelsprodukter successivt minskar och utarbetar en handlingsplan.

• att Livsmedelsverket och Socialstyrelsen ges möjligheter att prioritera frågan, bland annat med att kartlägga, följa upp och utvärdera insatserna samt analysera den samhällsekonomiska nyttan av reducerat saltintag.

• aktiva informationsinsatser till hushåll, vård, skola och omsorg, livsmedelsproducenter, restauranger och storhushåll samt tydlig märkning av saltinnehåll på livsmedelsförpackningar.

• att temperaturen i kylkedjan sänks från rekommenderade + 8 grader till + 5 grader vilket bidrar till ökad hållbarhet och möjliggör lägre salthalt.

• Att jodberikat salt används av industrin i högre utsträckning än vad som sker i dag.

LOUISE UNGERTH

chef konsument & miljö, Konsumentföreningen Stockholm

LENA HULTHÉN

professor klinisk nutrition, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Annons
X
Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X