Annons
X
Annons
X

Nötköttet är den största miljöboven

Ska vi få ner utsläppen krävs att tekniska åtgärder kombineras med förändringar av vad vi äter. Att äta mindre nötkött är den enskilt mest kraftfulla åtgärden, enligt en ny forskningsrapport från Chalmers. Annars riskerar matkonsumtionen 2050 att ta hela utsläppsutrymmet i anspråk, skriver tre forskare.

Att äta mindre nötkött är den enskilt mest kraftfulla åtgärden för att få ner utsläppen, skriver tre forskare från Chalmers.

Att äta mindre nötkött är den enskilt mest kraftfulla åtgärden för att få ner utsläppen, skriver tre forskare från Chalmers. Foto: HASSE HOLMBERG/SCANPIX

BRÄNNPUNKT | KLIMAT

Dags att börja ta jordbrukets växthusgas­utsläpp på allvar.

Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet. FN:s klimattoppmöte i Mexiko 2010 fastställde målet att den globala uppvärmningen inte ska bli större än 2 grader över den förindustriella nivån – temperaturen har redan stigit med 0,8 grader. Ska världen nå tvågradersmålet med stor sannolikhet så behöver utsläppen per person komma ner till omkring 1 ton per person och år till 2050. Om man räknar på alla de växthusgasutsläpp som svenskars konsumtion ger upphov till så motsvarar de enligt Naturvårdsverket cirka 10 ton koldioxid per person och år.

I dag fokuseras klimatpolitiken främst på vägtransporter och energisystemet, men en viktig pusselbit som också bör inkluderas är maten vi äter.

Mat är något naturligt och det upplevs som främmande för många att den skulle kunna bidra till klimatförändringarna – mat har ju människor alltid ätit. Huvudorsakerna är att växthusgasen metan bildas i nötboskaps och fårs magar och i gödselstackar, samt lustgas från gödslad mark. Vi är nu också betydligt fler människor på jorden än någonsin tidigare och vi köper hem mer och mer mat. Koldioxidutsläppen från mattransporter och traktorer bidrar också till klimatförändringarna, men för nötkött utgör de bara 10 procent av klimatbelastningen. Utsläpp av ett kilo metan eller lustgas har en större klimatpåverkan än utsläpp av ett kilo koldioxid. För att kunna jämföra utsläppen räknas de därför om till motsvarande mängd koldioxid.

Annons
X

Beaktar man detta ser man att utsläppen av växthusgaser skiljer sig mycket mellan olika typer av mat. Nötkött ger totalt upphov till utsläpp motsvarande omkring 26 kg koldioxid per kg kött, kyckling runt 3 kg, och spannmål och baljväxter omkring 0,5 kg per kg tillagad produkt.

Rapporten ”Scenarier för klimatpåverkan från matkonsumtionen 2050” som vi publicerar i dag syftar till att undersöka vilka potentialer för utsläppsminskningar som finns för matkonsumtionen i Sverige. Metoden bygger på att vi kombinerar data från Jordbruksverket om svenskars matkonsumtion med så kallade livscykelanalyser vilka syftar till att beräkna utsläppen från alla olika led, från odling till tallrik. För att minska osäkerheten har vi använt sammanvägda resultat från flera olika livscykelanalyser.

Vi kommer fram till att utsläppen per person och år var motsvarade cirka 1,5 ton koldioxid år 2006. Över hälften av detta kom från konsumtion av kött, i synnerhet nötkött och lamm, trots att detta endast stod för cirka 3 procent av vårt energiintag. För scenariot till 2050 har vi räknat med att köttkonsumtionen fortsätter att öka i nästan samma takt som de senaste decennierna. Det innebär 50 procent mer kött 2050, vilket ungefär motsvarar genomsnittsamerikanens konsumtion i dag. Om inga åtgärder för att minska utsläppen görs kommer utsläppen att öka till hela 1,9 ton per person och år 2050. Nästan dubbelt så mycket som vi totalt får släppa ut om vi ska vara relativt säkra på att nå tvågradersmålet.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det finns dock åtgärder att vidta inom matsektorn. Dagens klimatpolitik är inriktad på att skapa ett fossilfritt transport- och energisystem. Skulle vi göra detta så skulle utsläppen från maten minskas eftersom fossila bränslen används för traktorer, uppvärmning av stallar och växthus, produktion av konstgödsel med mera. Dessutom kan vi minska utsläppen av metan från gödselstackar och hushålla bättre med kvävet som läggs på åkrarna. Gör vi allt detta, visar våra analyser att matens utsläpp ändå skulle motsvara hela vårt utsläppsutrymme år 2050. Att ställa om jordbruket klimatmässigt och fasa ut användningen av fossila bränslen räcker alltså inte om vi ska nå hårda klimatmål.

    Ska vi få ner utsläppen ytterligare krävs att de tekniska åtgärderna kombineras med förändringar av vad vi äter. Att äta mindre nötkött är den enskilt mest kraftfulla åtgärden. Om den största delen av nötköttet byts ut mot annat kött, kan utsläppen komma ner till cirka 0,7 ton. Detta i ett scenario där vi alltså äter 50 procent mer kött än i dag. Ännu större utsläppsminskningar nås om kött, ost och mjölk ersätts av vegetabilier, i det fallet blir utsläppen så låga som knappt 0,3 ton.

    Våra resultat visar att vi måste börja ta matens klimatutsläpp på allvar. Detta sker inte i dag. Jordbruket betalar lägre koldioxidskatt för användning av fossila bränslen än andra sektorer och metan- samt lustgasutsläppen beskattas inte alls. Detta innebär i praktiken att energisektorn får ta hela ansvaret för att minska utsläppen av växthusgaser. Det är inget annat än en ineffektiv och otillräcklig klimatpolitik. Det är dags för oss medborgare och politiker att börja ta jordbrukets växthusgasutsläpp på allvar.

    FREDRIK HEDENUS

    fil dr energi och miljö

    DAVID BRYNGELSSON

    fil lic energi och miljö

    JÖRGEN LARSSON

    fil dr sociologi verksamma vid Fysisk resursteori, Chalmers

    Fler debattartiklar om klimatutsläpp:

    Läs även

    Annons
    Annons
    X

    Att äta mindre nötkött är den enskilt mest kraftfulla åtgärden för att få ner utsläppen, skriver tre forskare från Chalmers.

    Foto: HASSE HOLMBERG/SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X