Annons
X
Annons
X

Notan skenar för svenska höghastighetsbanorna

Nu jobbar ett tusental personer med projektet som kanske inte blir av – höghastighetståg i Sverige. Tills vidare löper arbetet på som vanligt och kostar omkring 400 miljoner kronor om året. För konsultbolagen är det ett av de riktigt stora och viktiga uppdragen.

Höghastighetstågen

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Planerna på att bygga nya banor för höghastighetståg väcker allt mer debatt. De nya banorna ska gå Stockholm-Göteborg/Malmö (via Jönköping) och korta restiderna betydligt.

Men samtidigt som entusiasmen för de nya höghastighetstågen är stor på många håll kommer också kraftig kritik mot de höga kostnaderna. Osäkra beräkningar pekar på att de hamnar någonstans mellan 190 och 320 miljarder kronor. Fast då tillkommer ytterligare en rad kostnadsposter med stationer, depåer för tågen och inte minst anslutande banor som också måste byggas ut.

Osäkerheten är så stor att infrastrukturminister Anna Johansson (S) sagt att det inte går att fatta beslut på underlaget. Politikerna har därför begärt en utomstående granskning av projektet och en genomgång som visar hur kostnaderna kan minska genom att man bygger på andra sätt. De beräkningarna ska vara klara i juni.

Annons
X

Under tiden pågår nu ändå arbetet för fullt med förberedelserna för de nya banorna. Det sysselsätter omkring 1 000 personer som framför allt arbetar med det som ska bli den första delen av höghastighetsbanorna, Ostlänken mellan Järna och Linköping.

Det handlar både om Trafikverkets egen personal och inhyrda konsulter där många bara arbetar med projektet under en del av sin tid. Räknar man om till heltidsarbetande handlar det om cirka 600 personer som arbetar med byggplanerna, gör geologiska undersökningar för att kontrollera hur marken är, provborrar med mera.

Till stor del handlar det om ingenjörer och andra med motsvarande bakgrund. Några exakta siffror på vad arbetet kostar har inte Trafikverket men en grov uppskattning pekar på att det handlar om 400 miljoner kronor om året.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Första byggstart inom projektet sker nästa år när man ska börja med en ny bana för godstrafik som ska gå från dagens stambana vid Åby till hamnen i Norrköping. Den behövs eftersom höghastighetsbanan skär av de nuvarande godsspåren.

    Det egentliga bygget av höghastighetsbanan drar igång 2019-2020 och målet är att de första tågen ska börja köra på Ostlänken 2028. Då ska man ha hunnit bygga 150 kilometer ny järnväg som bland annat går på 200 broar och i 20 kilometer tunnel.

    Det här är ett av våra viktigaste infrastrukturprojekt i dag.

    Kostnaden för Ostlänken beräknas till 55 miljarder kronor. Den snart färdiga Citybanan under Stockholm kostar som jämförelse 20 miljarder kronor.

    En del av de 1 000 personerna arbetar också med den del av höghastighetsbanorna som ska gå mellan Göteborg och Borås via Landvetter. Där är byggstarten beräknad till 2020 och kostnaden till 33 miljarder kronor.

    För de tekniska konsultbolagen är höghastighetstågen ett riktigt lockande projekt. Sweco arbetar både med Ostlänken och den västliga delen av höghastighetsbanan.

    – Det här är ett av våra viktigaste infrastrukturprojekt i dag, säger Åsa Bergman, vd för Sweco Sverige som fått uppdrag värda 250 miljoner kronor för att planera banorna.

    På konkurrenten WSP arbetar konsulterna både med de samhällsekonomiska effekterna och tekniska lösningar för höghastighetsbanorna. Vid sidan av Sverigeförhandlingen (de statliga tågförhandlarna) och Trafikverket köper även kommuner längs banan konsulttjänster.

    – Det här är ett högintressant projekt och ett av våra stora uppdrag, säger Maria Lindfelt, kommunikationsdirektör på WSP.

    Annons
    Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X