Annons
X
Annons
X

Norska rådet: Kvotera kvinnor stegvis

Den norska kvoteringslagen infördes mycket dramatiskt, rådet till svenska politiker blir att agera stegvis. Det säger forskaren Siv Staubo som har analyserat kvoteringslagens effekter.

Debatten om kvotering
"Den norska lagen infördes på ett mycket dramatiskt sätt. Vi gick från 11 till 40 procent", säger forskaren Siv Staubo.

"Den norska lagen infördes på ett mycket dramatiskt sätt. Vi gick från 11 till 40 procent", säger forskaren Siv Staubo. Foto: Louise Andrén Meiton

Den norska kvoteringslagen har blivit mycket omtalad. Sedan 2006 ska alla norska börsbolag ha minst 40 procent kvinnor i styrelsen, annars likvideras de eller behöver byta organisationsform.

Siv Staubo, docent på Handelshögskolan i Oslo, säger att Norge fortfarande är det enda landet i världen som har infört en hård tvingande lag men tydliga sanktioner om den inte följs. Tillsammans med sin kollega professor Øyvind Bøhren har Siv Staubo studerat två konsekvenser av lagen.

Den första rör hur många företag som har valt att byta organisationsform för att slippa att följa lagen. Norska aktiebolag kan vara registrerade som AS eller ASA, där ASA är de största bolagen.

Annons
X

Kvoteringslagen gäller just ASA-bolagen. Innan lagen genomfördes var ungefär hälften av alla ASA-bolag börsnoterade, säger Siv Staubo.

– Om du har en styrelse som du anser är optimal, och om du vill behålla det, fick du välja mellan att fortsätta vara ASA eller ändra bolagsform.

Vad hände?

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Många företag bytte från ASA till AS. Men det var inte de börsnoterade företagen som bytte utan de onoterade. För de börsnoterade företagen var det mer värt att stanna kvar på börsen.

    Det andra forskningsområdet är om sammansättningen i styrelsen har ändrat sig på något annat sätt än kön.

    Siv Staubo säger att det idag finns bolagskoder som talar om hur många styrelsemedlemmar som bör vara oberoende, och alltså inte har en koppling till bolaget.

    Hennes forskning visar att många kvinnliga styrelsemedlemmar är just oberoende, en naturlig effekt av att färre kvinnor än män har toppositioner i företag.

    – 83 procent av de kvinnliga styrelsemedlemmarna är oberoende, samma siffra för män är 50 procent.

    Om styrelsen är för inriktad på att övervaka och kontrollera kan bolagets ledning bli mindre benägen att dela med sig av information.

    Den naturliga frågan blir hur det påverkar styrelsearbetet om fler ledamöter är oberoende. Siv Staubo tar upp Adams och Ferreiras forskning kring teorin om 'The friendly board' ungefär 'den vänliga styrelsen'. Det visar att en styrelse har två viktiga roller, dels att övervaka, dels att ge råd.

    Teorin säger vidare att oberoende styrelsemedlemmarna är bäst på att övervaka. Men de andra, som kan företaget eller branschen, är bäst på att ge råd.

    – Här kan det uppstå konflikter. För om styrelsen är för inriktad på att övervaka och kontrollera kan bolagets ledning bli mindre benägen att dela med sig av information.

    Siv Staubos forskning visar också att det för vissa företag kan vara sämre att ha fler oberoende styrelseledamöter, särskilt gäller det unga företag med ett fåtal stora ägare.

    – Den typen av företag är i stort behov av att få bra råd, men de behöver kanske inte lika mycket kontroll.

    Nu har det alltså gått 10 år sedan kvoteringslagen infördes. Siv Staubos säger att kvoteringslagen har varit väldigt positiv. Men hon är samtidigt glasklar i sitt råd till svenska politiker som funderar på en liknande lag: inför den stegvis.

    – Det tar tid att få fram en ny balans och hitta kvinnor som vill. Jag har inte forskat på det men man kan se att de har varit stora ändringar av styrelserna under de första åren. Vad det beror på vet jag inte.

    Den norska lagen infördes på ett mycket dramatiskt sätt. Vi gick från 11 till 40 procent.

    Vilket råd skulle du ge svenska politiker som funderar på en kvoteringslag?

    – Den norska lagen infördes på ett mycket dramatiskt sätt. Vi gick från 11 till 40 procent.

    – Lagen hade fått en mycket mjukare start om den hade införts stegvis och man han hade sagt att först ska vi få 20 procent kvinnor, och sedan 20 procent till.

    Siv Staubo lyfter sedan en ännu större fråga. Hon anser att frågan om kvinnor i näringslivet inte bara handlar om kvotering och lagar - det handlar om strukturer.

    Hela strukturen i näringslivet är skapad av män

    – Hela strukturen i näringslivet är skapad av män, det handlar om hur företagen är organiserade, hur många timmar man jobbar och hur mycket man reser. Det går inte bara att trycka in kvinnor på jobben – kanske bör hela organisationerna ses över.

    Annons
    X

    "Den norska lagen infördes på ett mycket dramatiskt sätt. Vi gick från 11 till 40 procent", säger forskaren Siv Staubo.

    Foto: Louise Andrén Meiton Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X