Annons
X
Annons
X
Ledare
Krönika

Normkritik är vår tids löntagarfonder

OP-ED - NORMER

Bara normkritik kan stoppa skolmobbningen, enligt några ungdomspolitiker på Brännpunkt 7/1. De menar, liksom Skolverket, att mobbning beror på att någon avviker från gruppnormen. Lösningen blir därför att kritisera och upplösa normerna.

Vi som blev mobbade i skolan vet att det är fel. Vi slapp inte hånfulla och elaka ”skämt” när läraren ägnade sig åt normkritik, utan när han/hon förmedlade normen att under mina lektioner uppför sig alla värdigt.

Normkritiken är vår tids löntagarfonder. På 1970-talet hade de borgerliga partierna svårt att stå emot den vänsterekonomiska dominansen. Det kunde ha lett till socialisering av företagen om inte näringslivet hade gripit in i opinionsbildningen. I dag råder terrorbalans. Visst kritiseras högerekonomiska förslag som ”nyliberala”, men vänsterpolitiker som vill höja skatten får tuffa frågor om hur detta drabbar jobben och tillväxten.

Annons
X

Det normkritiska paradigmet är lika förhärskande idag som vänsterekonomiska idéer var på 1970-talet, och lika vänsterpolitiskt som löntagarfonderna. Det visar Skolverkets mobbningsrapport från 2009.

Skolornas antimobbningsarbete ska utgå från diskrimineringslagen. Man kan alltså bara bli mobbad om man är underordnad enligt någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skolverket gör således en marxistiskt influerad maktanalys av varje diskrimineringsgrund – man är överordnad kvinna, vit är överordnad svart och så vidare. Dessa maktordningar är statiska. Att den enda vita eleven i en mångkulturell skolklass skulle kunna uppleva ett underläge är uteslutet. Underordnade är offer som ska stärkas, överordnade är förövare som ska bli medvetna om sin skuld, och rollerna fördelas via den moderna arvssynden normkritiken.

Skolmobbning ska utplånas genom att elever och lärare kritiserar vithetsnormen, heteronormen, genusnormen och så vidare. Är du vit, heterosexuell pojke är det alltså kört. Du kan inte bli mobbad, och du är vad företagare var på 1970-talet: något ont, som man måste ta allt värde ifrån för att stärka de utsatta.

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Tankefiguren genomsyrar akademi och medier och borde väcka borgerlighetens motstånd: Idén om medfödda, statiska maktordningar som ska kompenseras strider mot liberala grundvärden som likabehandling och meritokrati.

    När skolornas antimobbningsarbete politiseras, så att lärare med starka normer om respektfullt beteende inte får rädda mobbade barn, är det dags att säga sanningen: Normer är nödvändiga. Normupplösning kan aldrig hjälpa utsatta grupper till ett bättre liv, det kan bara utbildning och hårt arbete göra och då behövs de goda normerna.

    Men det är inte företagen som hotas vid normupplösning utan dygderna, moralen och ordningen, så näringslivet lär inte rycka in den här gången. Vågar något borgerligt parti försvara normerna eller har alla svepts med av den normkritiska vågen?

    Marika Formgren är journalist och borgerlig ledarskribent. marika.formgren@gmail.com

    Annons
    Annons
    X
    Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X