Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Analys

Andreas Cervenka: Norges läge visar hur märklig vår minusränta är

(uppdaterad)
Riksbankens minusränta

Foto: Tomas Oneborg

Läget i vårt västra grannland illustrerar hur märklig situationen är i Sverige.

Enligt skolboken ska en centralbank stimulera ekonomin vid kris och bromsa när en högkonjunktur är på väg att gå överstyr. I oljekrisens Norge var BNP-tillväxten 1 procent 2015, den sämsta siffran sedan 2009. Att Norge Banks styrränta är låga 0,75 procent framstår på så sätt som motiverat.

I Sverige steg BNP i fjol med över 4 procent. Alla som har ögon att se med kan konstatera tecken på överhettning. Räntan i Sverige? Minus 0,5 procent.

Annons
X

Men att kritisera Riksbanken för att gasa i helt fel läge är ”orättvist”, skrev vice riksbankschef Per Jansson i en artikel i veckan. Det är nämligen tack vare Riksbanken som Sverige går så bra, menar han. Att svensk ekonomi enligt många bedömare är farligt dopad är alltså ingen bieffekt utan tydligen en helt medveten strategi som dessutom Riksbanken borde få applåder för, om man ska tro Per Jansson.

I Norge, som trots lågkonjunktur har en betydligt högre ränta än Sverige, tvekar experterna kring det vettiga med ytterligare sänkningar på grund av risken för att norrmännen skuldsätter sig ännu mer. I skuldberoendets Sverige signalerade vice riksbankschef Kerstin af Jochnick på torsdagen att minus 0,5 procent minsann inte är någon botten.

Om Riksbanken vill ha äran för dagens högkonjunktur borde den med samma logik ta på sig skulden om det slutar med en krasch. Det kommer inte att hända. I stället lär Riksbanken peka på Europeiska Centralbanken och säga att Sverige inte hade något annat val än att spela med.

På torsdagen kom ECB-chefen Mario Draghi med ett nytt stort stimulanspaket: ännu lägre ränta, ännu mer stödköp.

Mario Draghi brukar skylla på att Europas politiker gjort alldeles för lite. Med viss rätt. Men trots att världens ledare på det så kallade G20-mötet nyligen kom fram till att de icke-folkvalda centralbankirerna borde göra mindre och politikerna mer för att få ekonomin att växa händer inte mycket. Trenden har gått åt motsatt håll. Och i takt med att politiken på många håll blivit alltmer dysfunktionell har kraven på centralbankerna, inte minst ECB, i stället ökat.

Alltså: alla skyller på alla. Det obehagliga är vad som händer under tiden.

En färsk studie från Bank of International Settlements visar att en tydlig effekt av centralbankernas politik är att den vidgar klyftorna mellan rika och fattiga, mellan dem som äger tillgångar och de som inte gör det. Den utvecklingen ser alltså inte ut att stanna av, tvärtom.

En blick över det politiska landskapet på båda sidor Atlanten visar att det kanske inte är vad som behövs just nu. I takt mer att populister får större inflytande minskar i sin tur sannolikheten för en ansvarsfull ekonomisk politik som kan bryta dödläget. För att inte tala om andra betydligt värre scenarion. Vem som tar ansvar för detta? Ingen. Det kan komma att ses som bekymmersamt.

Få SvD Näringslivs dagliga nyhetsbrev

Anmäl dig här

kundservice.svd.se
Annons
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X