Annons
X
Annons
X

Nazister bör inte ges tillstånd att demonstrera

Nazistiska Svenskarnas parti borde inte ha fått tillstånd att demonstrera i Jönköping på första maj. Polisen och övriga rättsväsendet fortsätter visa okunnighet och ointresse att tillämpa lagarna rörande hatbrott. Det skriver före detta polisintendent Eric Rönnegård.

Svenskarnas parti vid en manifestation i Lidköping i december 2013. Partiets ordförande är Stefan Jacobsson i mitten på bilden.

Svenskarnas parti vid en manifestation i Lidköping i december 2013. Partiets ordförande är Stefan Jacobsson i mitten på bilden. Foto: ADAM IHSE / TT

BRÄNNPUNKT | NAZISTDEMONSTRATION

Att alltid ingripa direkt när hatbrott begås är den nödvändiga grunden för ett effektivt polisarbete med dessa brott.
Eric Rönnegård

Jönköpingspolisen har beviljat nazistiska Svenskarnas parti tillstånd att demonstrera på första maj. Kommunen har överklagat polisens beslut, men Förvaltningsrätten har avslagit besvären. I medierna uttalar företrädare för polisen att ”polisen i detta fall inte hade något annat val än att ge tillstånd då demonstrationsrätten är en grundlagsskyddad rättighet”. Det uttalandet står i direktstrid med vad somär gällande rätt och Högsta domstolens (HD) vägledande dom.

1997-2003 prioriterade rättsväsendet rasistiska och främlingsfientliga brott. En tydlig lag rörande hets mot folkgrupp och en HD-dom 1996 var grunden för arbetet. Riksdagen, regeringen, medierna, Rikspolisstyrelsen (RPS), Säkerhetspolisen och Riksåklagaren, drev alla på arbetet, att lagföra hatbrott. Till exempel ökade antalet domar mot nazister som gjort Hitlerhälsning. De fick fängelsestraff.

Annons
X

Polisen informerade främlingsfientliga arrangörer om att de avsåg att vara närvarande och ingripa direkt, ifall det kom att begås hatbrott, typ hets mot folkgrupp vid vit-makt-konserter och demonstrationer. HD klargjorde att om till exempel emblem och/eller klädsel ”otvetydigt ger en koppling till en viss åsiktsyttring är det befogat att se detta som ett meddelande i lagens mening”. Dåblir lagen om hets mot folkgrupp tillämplig. Den är ett undantag från den enskildes rätt att demonstrera enligt regeringsformen.

Vid en sådan konsert vid Brottby 3/1 1998 började hela publiken göra Hitlerhälsning i takt till vit-makt musiken. Polisen meddelade att de avsåg att gripa ett mindre antal som uppträtt ledande, men möttes av ett våldsamt upplopp. Polisen grep då individuellt 314 personer som deltog i den allmänna sammankomst som konserten utgjorde. Chefs-JO Claes Eklundh konstaterade i medierna att vad han kunde se hade polisen hanterat uppgiften rättsenligt.

Rikspolisstyrelsens informationsdirektör Staffan Kjellerborg skrev följande till polismyndigheterna några dagar efter rasistkonserten:”Tillslaget mot nynazisterna i Brottby har vad jag kunnat se utan undantag skildrats positivt i alla medier. Såväl Expressen som Aftonbladet hade huvudledare om tillslaget. Expressens rubrik var: ´Polisen gjorde rätt´ och Aftonbladets rubrik var: ´Rätt att polisen grep nazisterna´. Sällan ser man dessa konkurrenter så överens, Östgöta/Corren skrev: ´Det kraftfulla ingripandet är bra´ och Sundsvalls Tidning hade rubriken: ´Framgångsrik polisoperation´. Falu-Kurirens rubrik: ´Ett resolut ingripande´. Detta som några enstaka men representativa exempel.”

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    DN skrev 5/1 1998 på ledarplats: ”Polisingripandet är den första och tydligaste markören i samhällets reaktion mot sådana brott. Därför gjorde polisen en viktig insats i sitt tillslag mot nazistmötet”. Göteborgs-Posten hade som rubrik på en ledare: ”Brottbymodellen bör användas”.

    I Stockholm visste nazisterna att det var svårt att få tillstånd att demonstrera. Om allmänheten kunde förväntas uppfatta en demonstration som en spridning av nazism och nazistisk ideologi fick de avslag på sin ansökan. Avsåg de att marschera på stan fick de nej. Till exempel fick Ny demokrati/Konservativa partiet avslag på sin ansökan att demonstrera i Stockholm på första maj 1998. Frågan avgjordes slutligt av Kammarrätten, som fann att det ”finns en tydlig koppling till nazism i den sökta demonstrationen”. Kammarrätten sade därför nej till demonstration, då det var ”nödvändigt med hänsyn till ordningen och säkerheten” vid den sökta demonstrationen. Detta hände när nazister tagit över ledningen av Ny demokrati.

    Därmed var ribban lagd. Nazisterna lärde sig. Det var inte okej att i formen allmän sammankomst, typ konserter och demonstrationer, sprida nazistisk rasideologi. En ideologi som står för världshistoriens brutalaste brott mot mänskligheten. Att demonstrera för en folkmordsideologi är inte förenligt med svensk lag.

    Ändå är det just detta som idag blivit resultatet, dessutom utan debatt. Vändpunkten kom successivt efter terrorattentaten i USA 11 september 2001. Nazistiska Svenskarnas parti och Svenska motståndsrörelsen ges regelmässigt tillstånd att demonstrera med paramilitärisk disciplin, fanor, sköldar och symboler hämtade från Nazi-Tysklands våldspogromer.

    Rikspolisstyrelsen gav ut en lärobok i november 1996, ”Nazist, rasist eller bara patriot”. I förordet står: ”Aktiviteter från nynazistiska och rasistiska organisationer har under senare år allt oftare krävt ingripande från polisväsendet. Det är från många synpunkter ytterst angeläget att dessa ingripanden blir framgångsrika ….”

    Av läroboken framgår att Livsrunan, som idag används som symbol av nazisterna på fanor och sköldar, också användes av Nazi-Tysklands paramilitära stormavdelning (SA).

    En annan symbol som våra svenska nazister använder frekvent på sköldar och fanor beskrivs i läroboken:

    Tyrrunan är den gamla nordiska runan för t. Den är associerad med ord som lag, kamp, seger och död. Den användes av Waffen SS-divisionen 30 januari och idag förekommer den sparsamt inom vit-makt-rörelsen. Tyrrunan var tidigare partisymbol för brittiska Nationala Fronten”.

    Idag används den symbolen inte längre sparsamt av svenska nazister. (Den 30 januari 1933 utnämndes Hitler till tysk rikskansler.)

    Många som deltar i en rasistisk demonstration, som nu i Jönköping, gör sig skyldiga till brottet hets mot folkgrupp, då de med fanor, sköldar, symboler och uppträdande sprider nazism och nazistisk ideologi. Det innebär att polisen ska omedelbart gripa misstänkta gärningsmän individuellt, enligt skyldighet inskriven i polislagen.

    Rikspolisstyrelsen skrev år 2000 följande till landets länspolismästare och polisstyrelseordföranden (VKA-128-4137/00): ”Enligt 1 och 2 §§ polislagen … har Polisen en allmän skyldighet att hindra och ingripa mot brott. Polisen bör därför som huvudregel inte förhålla sig passiv utan ingripa mot aktuell brottslighet när den förekommer vid bl.a. allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar. Här är det främst brottet hets mot folkgrupp som bör tilldra sig särskild uppmärksamhet. (...)”

    När den strategin används vet polisen på förhand, med stor sannolikhet att det blir ordningsproblem vid demonstrationen, vilket till exempel erfarenhet från Brottbykonserten visade. Men det är problem som tillräckligt antal poliser kan hantera inom lagarna. Av bland annat det skälet följer att Svenskarnas parti inte skulle ha fått tillstånd att demonstrera i Jönköping. Ordningslagen kräver att det för avslagsbeslut ”ska vara nödvändigt med hänsyn till ordningen och säkerheten” vid demonstrationen. Det kravet blir då uppfyllt och ansökan om demonstration hade bort avslås.

    Att alltid ingripa direkt när hatbrott begås är den nödvändiga grunden för ett effektivt polisarbete med dessa brott. Det visste tidigare inte endast polisen utan också medierna, till exempel efter Brottbykonserten.

    Att rasismen är på frammarsch inom EU-länderna är mycket allvarligt. Det är allmänt känt. Men att också rasismen i vårt land är så framgångsrik och att också rättsväsendet väljer förhållningssätt i strid med tydlig lag och HD-avgörande. Det är idag okänt för allmänheten.

    Idag kan vi konstatera att nazister och rasister blivit allt mer rumsrena och accepterade. Det är en utveckling som kommer att fortsätta i takt med att polisen och övriga rättsväsendet fortsätter visa okunnighet och ointresse att tillämpa lagarna rörande hatbrott. Priset för det riskerar bli högt för vår demokrati.

    ERIC RÖNNEGÅRD

    fd polisintendent

    Annons
    Annons
    X

    Svenskarnas parti vid en manifestation i Lidköping i december 2013. Partiets ordförande är Stefan Jacobsson i mitten på bilden.

    Foto: ADAM IHSE / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X