Annons
X
Annons
X

Natostyrka kan få agera i Sverige

Regeringen väntas på torsdag godkänna ett avtal som gör det möjligt för Nato att sätta in sin snabbinsatsstyrka i Sverige. Beslutet kommer mitt i Ukrainakrisen och inför Natos toppmöte nästa vecka om stärkt försvar av Europa.

Nato kan snart få möjlighet att sätta in styrkor på svensk mark. Under tisdagen ska regeringen ta beslut i frågan.

Nato kan snart få möjlighet att sätta in styrkor på svensk mark. Under tisdagen ska regeringen ta beslut i frågan. Foto: TT

Försvarsmakten begärde hos regeringen att inleda förhandlingarna med militäralliansen Nato i höstas. De är nu klara och ett beslut väntas vid veckans regeringssammanträde, enligt flera källor.

– Vi har kommit väldigt långt, och det kan komma ett regeringsbeslut på torsdag, bekräftar försvarsminister Karin Enström, M, för SvD.

Sverige och Finland är inte medlemmar i Nato, men bägge länderna är nu redo att teckna avtal om att ta emot Nato-trupp. Det är en viktig politisk signal som kommer under den allt värre väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Det är också ett politiskt besked till Nato, veckan före alliansens toppmöte i Storbritannien den 4–5 september.

Annons
X

Sedan 1994 har Sverige och Finland bedrivit ett allt tätare officiellt samarbete med Nato inom alliansens Partnerskap för fred, PFF. Ett partnerland kan välja att ingå ett så kallat Host nation support med Nato, ett värdlandsavtal. Detta gör det enklare för Natos snabbinsatsstyrka, Nato Reaction Force, NRF, att både öva i Sverige och att komma hit under kriser.

Värdlandsavtalet innebär dock inte att Nato kan landsätta trupp i Sverige mot vår önskan, enligt försvarsministern:

– Allt i detta avtal bygger på att det är verksamhet som Nato gör på inbjudan av Sverige, förklarar Karin Enström.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Rent praktiskt handlar det om att Natos snabbinsatsstyrka ska kunna tas emot på ett säkert sätt. Det gäller transport genom land-, luft- eller sjöterritoriet till knutpunkter, hamnar eller flygfält. Därefter ska trupperna förflyttas fram till det tänkta insatsområdet. Sådant värdskap kräver att underhåll och logistik fungerar – från att ge trupperna mat till att leverera stridsammunition till frontförbanden.

    Det finns en bred svensk politisk enighet bakom de allt närmare banden till Nato. Enligt den ensidiga så kallade solidaritetsklausul som gällt sedan 2007 ska Sverige ”inte förhålla sig passivt” om olyckor, kriser och konflikter drabbar ett EU-land eller annat nordiskt land. ”Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt som Sverige drabbas” har riksdagen slagit fast. I det gällande försvarsbeslutet från 2009 står att ”Sverige ska mot denna bakgrund både ha förmåga att ta emot och ge militärt stöd”.

    Men för att få och ge militärt stöd så måste det ske en militär planering. Frågan fick våren 2013 ny aktualitet genom regeringens försvarsberedning där sju riksdagspartier (alla utom Vänstern) slog fast: ”Sverige ska utveckla förutsättningarna för att ge och att ta emot stöd, som också kan vara militärt. Försvarsmaktens samverkansförmåga med andra länder och organisationer bör därför utvecklas.”

    Sommaren 2013 kom alliansen och Socialdemokraterna därefter överens om att Sverige ska öva med Natos snabbinsatstyrka NRF. Sverige har från i år också förband anmälda till NRF:s reservstyrka. Försvarsmakten begärde därför i höstas att få teckna ett värdlandsavtal med Nato.

    Inom regeringskansliet har UD och försvarsdepartementet varit drivande för att få fram ett värdlandsavtal. Däremot har finansdepartementet varit tveksamt till att ge skatte- och momsfrihet för Nato-militärer, erfar SvD. Men Ukraina-krisen och Natos kommande toppmöte har uppenbarligen tvingat fram en lösning.

    Vid toppmötet kommer Nato att besluta om högre försvarsberedskap för att bättre kunna skydda Polen och Sveriges baltiska grannländer mot Ryssland. Vid särskilda möten för Natos partnerländer deltar från svensk sida utrikesminister Carl Bildt, försvarsminister Karin Enström och överbefälhavare Sverker Göranson.

    Inom Nato ligger ansvaret för denna typ av militär planering och samarbete med Sverige hos alliansens gemensamma högkvarter i Brunssum i Nederländerna.

    – Vi bygger nu en ”nordisk familj”, ett nordiskt militärt operativt nätverk. Om det inträffar en jordbävning i Sverige – då vet vi vem vi ska ringa, förklarade en högre officer vid kommandot när SvD besökte det förra hösten.

    Annons
    X

    Nato kan snart få möjlighet att sätta in styrkor på svensk mark. Under tisdagen ska regeringen ta beslut i frågan.

    Foto: TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X