Annons
X
Annons
X

”Nästan omöjligt att gissa vad skylten betyder”

Milstolparna var början till en systematisk vägvisning i Sverige. De var föregångare till dagens vägmärken, vars språk alla trafikanter ska kunna förstå.

Skylten tätt­bebyggt område vid Jokkmokks vägstation. Den användes mellan 1937 och 1955.

Skylten tätt­bebyggt område vid Jokkmokks vägstation. Den användes mellan 1937 och 1955. Foto: Trafikverkets väghistoriska samlingar

Herr Gårman är ett barndomsminne som lever än i dag. Alla barn får lära sig det välkända vägmärket för att tryggt kunna gå över vägen. På senare år har herrn fått sällskap av Fru Gårman på övergångsställena. Utöver dem så finns det flera hundra vägmärken av olika slag längs våra vägar. Nya tillkommer dessutom med jämna mellanrum. Stopplikt. Parkeringsförbud. Hastighetsbegränsningar. Lokaliseringsmärken för turistmål och annat. Anvisningsmärken. Totalt är de 214 till antalet, men eftersom de kan kombineras på olika sätt så är varianterna många fler.

– Ett av våra nyaste är det om dubbdäcksförbud, det kom för något år sedan. Men det allra nyaste började användas hösten 2014 och heter cykelöverfart, säge­r Lars Hammar på Transportstyrelsen som arbetar med vägmärken.

De nya står i bjärt kontrast till de äldre, varav en del finns bevarade i Trafikverkets samlingar utanför Eskilstuna. När symbolerna pensionerats heter de inte längre vägmärken, i varje fall inte officiellt, utan rätt och slätt ”skyltar”.

Annons
X

– Det äldsta vi har är en varningstriangel som har tre sammansatta sidor med ett hål i mitte­n, det infördes för hundra år sedan, 1916. Den kunde sättas upp för att varna för vad som helst. Ibland var den dubbel, med två trianglar som var fästa vid varandra, säger Emma Kristina Stilje som arbetar med samlingarna.

En skylt med den något annor­lunda uppmaningen ”Ni har blivit varnad” är från 1953. En trafikpolis påvisar skyltarna för en gångtrafikant vid Slussen i Stockholm 1935. Foto: SvD/TT

Hennes egen favorit är den för tättbebyggt område som användes åren 1937 till 1955.

– Symbolen ser mest ut som en kratta. Det är nästan omöjligt att gissa vad den betyder, säger hon.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Transportstyrelsen tar fram förslag på nya märken och i genom­snitt införs något nytt varje år. Så det gäller att hänga med. För även om det inte går mode i detta, så följer man samhällsutvecklingen. Märket som visar att det är en laddplats för elbilar är ett exempel på det.

    – Det är FN:s Wienkonvention från 1968 som styr vilka märken vi använder i Sverige i dag. De flesta länder i Europa följer samma konvention och det underlättar för oss trafikanter när vi reser utomlands, säger Lars Hammar.

    Kommer vi till ett annat land på kontinenten förstår vi därför ändå vad deras väganvisningar betyder. Vägmärkena ska över huvud taget tala ett språk som alla förstår. De ska även vara placerade så att de är lätta att uppfatta, fast man samtidigt måste ha uppmärksamheten på annat i trafiken.

    Anna Björe

    Annons
    Annons
    Annons
    X

    Skylten tätt­bebyggt område vid Jokkmokks vägstation. Den användes mellan 1937 och 1955.

    Foto: Trafikverkets väghistoriska samlingar Bild 1 av 2

    En skylt med den något annor­lunda uppmaningen ”Ni har blivit varnad” är från 1953. En trafikpolis påvisar skyltarna för en gångtrafikant vid Slussen i Stockholm 1935.

    Foto: SvD/TT Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X