Svensk–schweiziska ABB:s vd Joe Hogan fick 2008 en total ersättning från industrikoncernen på motsvarande 146,5 miljoner kronor. Han tillträdde den 1 september. Ersättningen avser alltså fyra månader. Det kan översättas till 36,7 miljoner kronor i månaden eller cirka 135 000 kronor i timmen, baserat på att han jobbar 60 timmar i veckan.
Hela ABB-ledningen, tolv personer, kostade bolaget över en halv miljard kronor under fjolåret. Det är ungefär lika mycket som runt 1 500 metallare kostar.
Storägaren Investor tycker det är ok. Investors styrelseordförande, tillika bolagets styrelseledamot i ABB, Jacob Wallenberg vill inte kommentera lönerna på hundratals miljoner kronor i ABB. Det är ordförandens uppgift, hälsar Oscar Stege Unger, chef för investerarrelationer på Investor.
Investors generella åsikt om vd-lönen i ABB är:
– Vi har inget intresse av att betala mer än vi behöver för att få rätt person på rätt plats, säger Stege Unger.
Jacob Wallenberg själv fick en ersättning på 2,3 miljoner kronor för styrelsearbetet i ABB.
Även Wallenbergarnas bank SEB har belönat sina chefer väl, vilket fått häftig kritik och också diskvalificerat den från inträdesreglerna i statens bankgarantipaket.
Provocerande anser både oppositionsledaren Mona Sahlin och statsminister Fredrik Reinfeldt. Reinfeldt är mycket kritisk till att SEB:s vd Annika Falkengrens fasta lön har höjts med 2 miljoner till 9 miljoner kronor per år.
– Sverige är hårt drabbat av en kris som leder till att folk från gå från sina jobb eller ställa upp på avtal som innebär lönesänkningar. Att då plötsligt uppträda med mycket kraftiga löneökningar blir väldigt provocerande, det måste var och en inse, sade statsministern till journalister igår.
Han poängterade att alla idag måste ta ett ansvar för måttfullhet.
– I stunder som dessa är det allvarligt och stötande när en del verkar kunna unna sig mycket stora inkomstökningar, som för andra framstår som rena fantasisummor.
Regeringen är inte beredd att ändra reglerna för bankstödsprogrammen, om det skulle krävas för SEB ska kunna ansluta sig, slog Reinfeldt fast. Men han ville inte ta ställning till om Annika Falkengrens löneökning strider mot regelverket.
– Det är Riksgälden som har att pröva systemet för den händelse en bank vill ta del av det.
SEB:s ordförande Marcus Wallenberg försvarar i medier höjningen av de fasta chefslönerna i SEB och han säger också att banken fortfarande eventuellt vill delta i statens stödpaket. När bonusarna plockades bort för att möta statens regler höjdes i ställen den fasta lönen för vd Annika Falkengren med två miljoner till nio miljoner kronor per år – helt emot regeringens regler.
Utöver de mer eller mindre redovisade lönerna har SEB:s direktörer tjänat betydligt mer än vad som framkommer i årsredovisningarna de senaste åren. Enligt E24 deklarerade bland andra vd Annika Falkengren för en inkomst på 24,5 miljoner kronor för 2007. I bankens årsredovisning står det 12 miljoner kronor.
Mellanskillnaden förklaras av personaloptioner som beskattas som inkomst.
– Det är naturligtvis bekymmersamt med den typen av lönehöjningar i ett sådant här läge. Vi har varit tydliga med hur regelverket ser ut i Sverige, vill man delta i garanti- och kapitaltillskottsprogram så ska det inte var några höjningar av styrelsearvoden, det ska inte vara några bonusar eller lönehöjningar, säger finansminister Anders Borg om de höjda lönerna för toppcheferna på SEB.
Men, säger han, det är Riksgäldens sak att tolka reglerna. Men regeringen har inga planer på att ändra reglerna.
Eftersom det inte är finansdepartementet som ska tolka reglerna vill Borg heller inte uttala sig om SEB har diskvalificerat sig från att få statligt stöd i och med lönehöjningarna. Men han säger att det är bra om SEB ”ställer sig i ordning” om banken vill ansöka om att få ingå i programmen och tycker att företrädare för banken i teveintervjuer har öppnat för en omprövning.
