Bear Stearns har svalts av JP Morgan, Merrill Lynch av Bank of America och Lehman Brothers är under avveckling. Och nu har alltså även Goldman Sachs och Morgan Stanley tvingats böja sig för den finanskris som lett till att finansminister Henry Paulson gått till kongressen och begärt fria händer att köpa upp ”skämda” värdepapper för upp till 700 miljarder dollar för skattebetalarnas pengar.
Fed meddelade i söndags kväll att centralbanken - logiskt med tanke på krisen men ändå överraskande – på företagens begäran gått med på en ändring av Goldmans och Morgan Stanleys bolagsordningar. De ska i framtiden klassas som affärsbanker med samma möjligheter och förpliktelser som koncerner som Bank of America och Citigroup.
Fem stora investmentbanker har blivit noll på ett halvår.
- Beslutet markerar slutet på Wall Street som vi har känt det. Det är för sorgligt, kommenterar William Isaac, f d chef för statliga bankövervakaren Federal Deposit Insurance Corporation för Bloomberg.
Det är samtidigt en affärsidé som under många år var extremt lönsam som nu har kraschat.
Investmentbankerna har i och för sig tjänat goda pengar på sina traditionella tjänster – mäkleri, trading, rådgivning vid förvärv och fusioner o s v.
Men den verkliga guldgruvan ”hittade” branschen när den - med Goldman Sachs i spetsen – i början av 2000-talet i allt större skala började göra affärer för egen räkning.
Företagen förlitade sig till kortfristig finansiering från marknaden och använde högbelåning som en vinst-hävstång. Och det gav spektakulära resultat. Så sent som förra året tog finansbranschen hem 40 procent av de samlade bolagsvinsterna i USA och det avspeglade sig också i ett allt ymnigare bonusregn över de anställda.
Men med krisen blev det tvärstopp. Investmentbankernas finansiering ströps. Företagens börskurser rasade. Och de sista överlevande som fristående företag - som bägge rapporterade vinster under det senaste kvartalet - har nu tvingats byta affärsmodell och bli ”vanliga” affärsbanker. Även Goldman Sachs, som länge framstod som en av finanssektorns verkliga ”stjärnor”.
Och omställningen blir säkert något av en kulturchock för chefer och anställda.
Som investmentbanker har de haft en stor frihetsgrad att göra djärva och vidlyftiga affärer, övervakades enbart av finansinspektionen SEC.
Som affärsbanker blir de betydligt mer påpassade. En rad olika myndigheter kommer att hålla ögonen på dem. Framför allt hamnar de under centralbankens ”övervakningsparaply”.
Kraven på redovisning, transparens och kapitaltäckning skärps också rejält.
Det innebär att Goldman och Morgan Stanley nu måste ta krafttag för att pressa ner sin belåningsgrad. Och det lär inte vara gjort i en handvändning, i ett marknadsläge där många värdepapper är osäljbara.
I dag förvaltar Goldman Sachs tillgångar på 22 dollar för varje dollar i eget kapital. För Morgan Stanley är motsvarande siffra 30 dollar vilket kan jämföras med runt 10 dollar för storbanksgrupper som Bank of America och Citigroup.
Samtidigt får bolagen ökade möjligheter att trygga sin finansiering.
Dels via Federal Reserve. Investmentbankerna har visserligen de allra senaste månaderna kunnat dra på den tillfälliga lånefacilitet som ingår i centralbankens krisarsenal. Men den löper, enligt planerna, ut i januari. Och som affärsbanker kommer Goldman och Morgan Stanley inte bara att kunna fortsätta att låna av Fed utan även använda en bredare uppsättning av säkerheter än när de var investmentbanker.
Som affärsbanker får de också ökade möjligheter att skaffa likviditet genom inlåning från allmänheten. Och att gå i allians med eller köpa andra affärsbanker.
Morgan Stanley rapporterade redan igår att företaget förhandlat fram en skriftlig avsiktsförklaring (”letter of intent”) om en strategisk allians med Japans största bankgrupp Mitsubishi UFJ Financial Group (MUFG). Avsikten är att MUFG ska köpa in sig med en 20-procentig ägarandel i Morgan Stanley.
