Den 5 mars dimper elräkningen ned hos trebarnsföräldrarna Martin och Katarina Dybeck i Bromma. 12188 kronor blir notan för elen i februari.

–Det är sjukt deppigt. Alla pengar vi har går i princip till uppvärmningen av huset, säger Katarina Dybeck och lägger fram de senaste två elräkningarna på bordet. Den för januaris tre första veckor är på 8905 kronor. Det kan jämföras med motsvarande månad ifjol när priset för att värma upp villan uppgick till en knapp fjärdedel av dagens.

–Vi har precis flyttat in här i början av året. Nu måste vi börja tänka på hur vi handlar mat den här månaden. Det låter kanske konstigt när man sitter i ett sådant här hus, säger hon med en gest över det stora öppna vardagsrummet.

Brommavillan är på 175 kvadratmeter och de har bott här i knappt tre månader. Elräkningen var den andra i ordningen som måttade ett rejält slag mot familjens privatekonomi.

Det har varit den kallaste vintern på över 50 år på många håll i Sverige. Samtidigt har fem av landets tio kärnkraftsreaktorer stått stilla på grund av kontroll och modernisering. Det har drivit upp elpriset till rekordnivåer. Orsaken till att hälften av Sveriges reaktorer inte varit i full drift sägs vara förseningar och planeringsmissar. Ingenting pekar dock på att alla reaktorer var i akut behov av renovering samtidigt.

–En liten del var krav från oss, men långt ifrån allt. Det mesta har ägarna beslutat om själva, säger Leif Karlsson, enhetschef på drift och strålskydd på Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.

Kärnkraftverken samägs till stor del av de tre elbolagen Vattenfall, Eon och Fortum. De kontrollerar över 90 procent av elproduktionen i Sverige. På Konkurrensverket är man inte nöjd med hur elmarknaden fungerar.

–Vi har tagit upp samägandet av kärnkraftverken som en riskfaktor. Vi ser en risk för koordinering av marknaden, det vill säga kartelliknande åtgärder, säger Göran Karreskog, enhetsansvarig på konkurrensavdelning 3.

Just manipulationav priset på marknaden är en diskussion som kommit upp till ytan efter vinterns galopperande elpris.

Representanter från de stora elbolagen menar att kritiken är obefogad. Men den är inte ny.

SvDNäringsliv har tagit del av ett beslutdokument från Konkurrensverket från 2007. Där framgår det att åren före 2001 skedde planering av produktionen för Sveriges kärnkraftverk till viss del gemensamt av Vattenfall, Fortum och Eon.

Det var 2006 som Konkurrensverket började granska elmarknaden efter misstankar från marknadsaktörer och elkunder att elbolagen hade påverkat elpriset genom att strypa produktion.

Men på grund av att Konkurrensverket upptäckte missförhållandena mer än fem år efter att de skett, ansåg tillsynsmyndigheten att det saknades förutsättningar för att väcka åtal.

Jerker Holm, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, understryker att en sådan planering är ett klart brott mot konkurrenslagen. Han menar också att det finns en stor medvetenhet om misstankarna hos de här bolagen och att det är väldigt svårt att leda anklagelserna i bevis.

– Ofta är det någon klantighet som leder till att det upptäcks, säger Jerker Holm. Och utan att själv lägga någon värdering i vad han tror, menar han att det inte saknas motiv för elbolagen att samverka.

Trots att informationsutbyteskedde mellan elprisbolagen före 2001 har de tre aktörerna själva obehindrat fått fortsätta dominera elproduktionsmarknaden i Sverige.

Ola Alterå, statssekreterare på näringsdepartementet, medger att det finns en risk för att samägandet av kärnkraftverken kan leda till att konkurrensen inte fungerar. Regeringen tog därför redan 2008 initiativ till att försöka förmå kärnkraftsägarna att bryta upp ägandet.

–Man kan ifrågasätta om konkurrensen är tillräckligt levande och stark. Bara ifrågasättandet är ett problem i sig. Därför är det värt att se om det går att komma ur. Det gäller att konkurrensen är stark varje dag, säger Ola Alterå.

De har samverkat tidigare, är det inte märkligt att samma aktörer får fortsätta dominera marknaden?

–Jo, men efter det har Konkurrensverket gjort nya granskningar och inte sett något sådant igen. De rapporter vi får säger att de inte har hittat några sådana missbruk idag, säger Ola Alterå.

Göran Karreskog på Konkurrensverket kan inte avslöja om det just nu görs en granskning av marknaden, utan säger bara att de följer bolagen ”med stort intresse”.

–Vi förvarnar aldrig om hur vi tänker när det gäller konkurrensingripanden. Då skulle vi förstöra alla möjligheter att bedriva ett effektivt jobb.

Torbjörn Wahlborg, vice vd för Vattenfall Norden, säger sig först inte känna till utlåtandet från Konkurrensverket.

–Men om det handlar om produktionsplaneringen på kärnkraften så ska den alltid köras för fullt, det tjänar vi mest på. Det är lätt att äga kärnkraft ihop med andra aktörer för det finns inga taktiska frågor, utan den ska helt enkelt producera så mycket som möjligt, säger han.

Men Konkurrensverket delar inte den uppfattningen. Myndigheten har föreslagit att samägandet inom elproduktionen, framför allt inom kärnkraften, bryts upp. En rapport har lagts fram med flera förslag på förbättringar. Bland annat anser verket att det borde finnas möjlighet för konsumenterna att köpa el från andra länder.

Jonas Almquist, chef för Nordens största elhandelsbolag Bergen Energi, är en i raden av elmarknadskritiker. Han anser att renoveringen av kärnkraftverken har skötts på ett otroligt dåligt sätt i vinter.

–Man höjer på ögonbrynen när de säger att en reaktor ska gå igång ett visst datum och sedan bara skjuter på det gång på gång. När de har gjort så 20 gånger är det någonting som är fel.

Torbjörn Wahlborg på Vattenfall beklagar att moderniseringsarbetet har dragit ut på tiden.

–Det är naturligtvis olyckligt, det är jag den första att tycka, säger han.

Det råder oenighet om de tre största elbolagen faktiskt tjänar på att låta underhållen dra ut på tiden. Säkert är att bolagen under vintern har fått mer betalt för den el de sålt. Samtidigt har bristen lett till att de har sålt mindre el och Sverige fick till sist börja att importera el i allt större utsträckning.

Jonas Almquists uppfattning är att bolagen under vintern skulle ha tjänat på att ha igång reaktorerna. I somras däremot, när priserna var lägre, tror han att kärnkraftproducenterna medvetet drog ned på kapaciteten.

–Då tror jag inte att man hade någon brådska att få igång reaktorerna, för det höll uppe priserna på marknaden.

De skenande elpriserna har fått kritik från både företrädare för tunga börsbolag och privatpersoner. Sverker Martin-Löf, ordförande i energiintensiva SCA och SSAB, är en av dem som har ilsknat till.

–Det finns ju idag ingen morot för elbolagen att köra reaktorerna, för när det uppstår bristsituation tjänar de bara mera pengar.

IFMetalls ordförande Stefan Löfven, är också en del av kritikerkåren.

–Vi tror att de har styrt priset medvetet tidigare. De har ju ett uppdrag att leverera vinster. Då är det lätt hänt att man styr priset så att man får det man vill ha, säger han.

Just vinterns alla produktionsavbrott kan dock vara en planeringsmiss, enligt Stefan Löfven.

Elpriset sätts varje dag på elprisbörsen Nord Pool. Det är den sista producerade timmen som styr priset. Konkurrensverket skriver i sin rapport från 2007 att producenterna på elmarknaden i första hand kan påverka prisbildningen på Nord Pool genom att minska utbudet. ”Riskerna för att även små produktionsneddragningar får effekter på elpriset är förhållandevis stora på grund av ett antal specifika förhållanden på denna marknad”, slås fast i rapporten.

Vattenfalls Torbjörn Wahlborg hävdar att man inte har möjlighet att styra eller manipulera elpriserna.

–Dessutom gör vi väldigt mycket internt för att förhindra det.

Däremot skulle han gärna se en ökad transparens på Nord Pool, som alltså är den gemensamma kraftbörsen för Nordens producenter.

–Vi tycker att det vore bra om en konkurrensmyndighet gick in och granskade de bud som lades på kraftbörsen.

Han beklagar att Vattenfall, som störst i Norden, ofta får ta styrk när diskussionerna om elprisbörsen dyker upp.

–Vi skulle tjäna på att börsen blev mer transparent.

Tillbaka till Martin och Katarina Dybeck i villan i Bromma. Tidigare bodde de i ett annat hus i samma områden, då med fjärrvärme.

–Då var det inte alls så här mycket pengar det handlade om, betalar man 2000 i månaden för el spelar det inte så stor roll, säger Martin.

Paret försöker idag desperat få ner sin elförbrukning genom att släcka lampor i rum de inte är i och undvika att torktumla.

–Vi har börjat hänga upp tvätt för att vi vet att det drar så mycket att torktumla.

Som en ytterligare åtgärd har de köpt en stor luftvärmeväxlare som sitter uppsatt i vardagsrummet. Nu hoppas de innerligt att räkningen för mars ska bli billigare.