–Det är vi tveksamma till. Det är alltid bäst om man kan komma överens och slippa en bindande lagstiftning. Verkligheten ser ju väldigt olika ut i olika delar av landet och med en rekommendation som ger en större flexibilitet tror vi att det blir bättre avtal som gynnar bägge parter. Men fungerar inte överenskommelsen så…
Är ni rädda att landsbygdsborna ska blåsas av kraftföretagen på samma sätt som skedde när vattenkraften byggdes ut?
–Ja, så kan man uttrycka det. Vinsterna från vattenkraften har då inte kommit de orter där kraftverken ligger till del. Vi vill att de lokala avtalen ska ge bättre inflytande för befolkningen där kraftverken byggs och att det utgår en långsiktig kollektiv ersättning till dem som berörs i byarna.
Är det stora pengar det handlar om?
–I lokalsamhället är det stora pengar, för vindkraftexploatörerna är det små summor. Det viktiga är att bygden får del i projekten.
Har ni förankrat de här förslagen?
–De här idéerna stöds av Energimyndigheten, politiker, vindkraftexploatörer, kommuner och andra som har sysslat med vindkraftfrågorna.
Finns det några exempel på hur det kan fungera i praktiken?
– Javisst, hemma i min by, Sollerön i Siljan, har vi ett avtal mellan vindkraftägaren och sockenföreningen. Det ger oss 0,5 procent av produktionsvärdet från vindkraftverken, vilket motsvarar ungefär 200000 kronor per år. För det kan vi bland annat finansiera en ny bensinstation i byn.
5 frågor
