Morgonens varsel kom inte som en ren överraskning – 42-årige Anders Snare som jobbar i karosserifabriken i Torslanda hade förstått att de sjunkande försäljningssiffrorna skulle få konsekvenser – frågan var bara när.

– Jag har bara jobbat här i fem år så jag ligger nog risigt till, säger han till SvD.se.

Oron började gnaga redan imorse vid frukosten, även Anders fru Åsa jobbar på Volvo som truckförare. Paret har tre barn i åldrarna 4, 12 och 16 år.

– Vi fick beskedet via radio och sedan var det möte direkt när jag kom till jobbet.

Strax före semestern köpte familjen ett nytt hus i Bohus-Björkö. Nu undrar de hur länge de har råd att bo kvar.

– Min fru har jobbat på Volvo sedan år 2000. Om även hon blir av med jobbet kommer vi att få sälja. Om bara jag får gå kanske vi klarar oss ett tag men det blir tufft, säger Anders Snare som räknat ut att hans a-kassa kommer att ge honom drygt hälften av den inkomst han har i dagsläget om han blir av med jobbet.

Hur är stämningen på jobbet i dag?

– Deppig. Fast det är väl ingen som direkt är chockad. Vi har ju fått veta att vi säljer dåligt en längre tid nu. Men även de som har jobbat här ganska länge är oroliga och det har påverkat oss som jobbat kortare. Om till och med de får gå är det ju kört för ganska många av oss andra.

Anders Snare vill inte lägga skulden på ledningen utan snarare på marknaden och det rådande ekonomiska läget.

– Ledningen kanske hade kunnat satsat mer på reklam men det är svårt att veta så här i efterhand.

Under onsdagseftermiddagen sitter näringsminister Maud Olofsson (c) i samtal med ledningen för Volvo Personvagnar och facket. Anders Snare hoppas på ett statligt åtgärdspaket.

– Utbildning vore bra så man kan omskola sig. Eller något annat. Vi är ju ganska många som drabbas och nya jobb till oss allihop blir nog svårt, säger han till SvD.se.