Kravet på säkerheter visar det kritiska läget för Volvo PV som inte kan låna nya pengar på den öppna marknaden. Läget blir inte bättre av problemen för Saab.
–Vi delar många underleverantörer och om Saab stannar upp får det omedelbar effekt på oss, säger Olle Axelson, informationsdirektör på Volvo PV.
Volvo PV har cirka 800 så kallade förstahandsleverantörer. Cirka en femtedel av dem ligger i Sverige. Många av dem levererar både till Saab och Volvo PV. Det handlar både om svenskägda företag och delar av internationella storkoncerner. Volvo köper för 25 miljarder kronor per år i Sverige, varav hälften produkter och hälften tjänster.
–Om leverantörerna förlorar volymer till Saab måste de hitta dem någon annanstans. Det är frågan om de kanske drar sig ur den svenska marknaden. Det här skapar förstås en stor osäkerhet kring hela fordonsindustrin i Sverige, säger Olle Axelson.
Volvo PV , som ifjol gjorde en förlust på över 12 miljarder kronor är självt hårt pressat. Avgörande är den ansökan om lån hos den Europeiska investeringsbanken EIB på 5 miljarder kronor som bolaget lämnat in. Pengarna ska användas till utvecklingsprojekt för att ta fram miljövänliga bilar.
Svenska staten har erbjudit sig att garantera lånet, men precis som i fallet med Saab ställer regeringen tuffa motkrav.
–Staten går i borgen för lånet och tar all kreditrisk. Därför kräver vi goda säkerheter, säger Magnus Thor, avdelningschef för garantier och säkerhet på Riksgälden som hanterar statens stöd till fordonsindustrin.
I förhandlingarna med Volvo har därför biltillverkaren tvingats pantsätta en rad tillgångar. Det handlar om stora delar av hjärtat i verksamheten, själva bilfabrikerna. Både fastigheter, mark och maskiner ingår. Enligt Olle Axelson rör det sig om anläggningar i Volvos hemstad i Göteborg men även på andra platser i Sverige, dock inga tillgångar utomlands.
Volvo har produktionsanläggningar i Torslanda i Göteborg, i Skövde, Olofström samt är delägare i en bilfabrik i Uddevalla. I Volvos senaste årsredovisning från 2007 tog bolaget upp maskiner och inventarier till ett värde av 17,1 miljarder kronor och byggnader till ett värde av 1,9 miljarder kronor.
Hur mycket som pantsatts vill vare sig Volvo eller Riksgälden uppge. Men Riksgälden kräver en stor marginal eftersom fordonsbranschen anses så riskfylld.
–Det innebär att säkerheterna för de 5 miljarderna kommer att värderas lågt för att vara på den säkra sidan, säger Magnus Thor.
Om Volvo inte kan betala tillbaka lånet till EIB kliver svenska staten in och betalar. Då kan staten kräva in sina panter och därmed bli ägare av Volvos fabriker. Indirekt blir därmed staten ägare i Volvo PV, även om det inte blir i form av aktier i bolaget. Regeringen och näringsminister Maud Olofsson har varit mycket tydliga med att staten inte i något läge vill behöva gå in som ägare av krisande bilföretag.
Volvo har gått med på statens krav.
–Det är det som gäller om man ska låna pengar, säger Olle Axelson.
Slutförhandlingarna mellan Volvo PV och Riksgälden pågår fortfarande, bland annat om vilken ränta som Volvo PV ska betala. Förutom räntan till EIB får Volvo PV betala ett extra påslag till Riksgälden som ersättning för garantin.
För ett par veckor sedan uppstod oklarheter kring Volvos lån eftersom EU-kommissionen bara tillåter att stater garanterar 90 procent av lånet, och inte 100 procent som i fallet med Volvo. Men enligt Bengt Wennerstein, ämnesråd på näringsdepartementet är frågan nu utklarad. Lösningen är att Volvo betalar en extra premie för de sista 10 procenten, som ett slags topplån. Enligt Bengt Wennerstein hoppas parterna att allt ska vara klart till EIB:s styrelsemöte den 12 mars. Pengarna kan då betalas ut till Volvo i slutet av mars.
