Men diskussionen om vad man ska göra med Greklands finanskris riskerar ändå att ta mötesdeltagarna gisslan, och stoppa planerna på att diskutera framtiden för EU: s ekonomi och konkurrenskraft.

Ett liknande gisslantagande hände på EU-ledarnas första informella möte i februari. Brysselfolk kallar fenomenet ett klassiskt fall av ”déja EU”.

Formellt så ska mötet dock handla mest om EU2020-strategin, en tioårsplan som ska främja tillväxt och nya jobb i EU, och som har betoningen på grön teknik och mer pengar till forskning och utveckling.


EU2020, uppföljaren till den rätt misslyckade Lissabonagendan, förväntas kunna binda ihop EU:s klimatmål med uppdraget att ta EU ur den ekonomiska krisen. Bland annat vill man sätta den lägsta gränsen för hur mycket varje land ska spendera på forskning och ny teknik till 3 procent av BNP.

För Sveriges del så är jämställdhetsperspektivet i tillväxtplanen extra viktigt. Tidigare i veckan var EU-minister Birgitta Ohlsson i Bryssel för att övertyga sina europeiska kollegor om att ett Europa med allt äldre medborgare, där fler människor måste ut i arbete för att upprätthålla välfärden, inte har råd att ha världens mest högutbildade hemmafruar.

Enligt en studie gjord av det svenska EU-ordförandeskapet i höstas, så skulle EU-ländernas BNP kunna öka med nästan 30 procent om män och kvinnor arbetade lika mycket.


Birgitta Ohlsson förklarade att tillväxtaspekten på jämställdhetsfrågor är den bästa att driva i Europa. Till och med de mest stockkonservativa vad gäller jämställdhetsfrågor i allmänhet tar till sig aspekten om att tillväxt, bättre ekonomi, kräver att kvinnor tar plats i den europeiska arbetsvärlden, sade ministern.

Knäckfrågan i EU2020-diskussionerna, är om åtagandena ska vara bindande. En majoritet av EU-länderna vill inte ha juridiskt bindande krav, utan att planen ska vara en gentlemannaöverenskommelse mellan länderna.

Överenskommelse är också vad EU-kommissisonen förväntas kunna få igenom i den svällande Greklandfrågan, om inte annat för att kunna ta sig tid att diskutera hur man ska gå vidare med just tillväxt- och klimatfrågor.


Kommissionären för ekonomiska frågor Olli Rehn tänker inom kort föreslå en hjälpmekanism för euroländer i akut kris, och som består i separata lån från övriga euroländer till Grekland, lån som överses av EU-kommissionen i Bryssel.

Med en sådan lösning kommer man runt problemet med att Lissabonfördraget, som med stora svårigheter baxats på plats, inte tillåter direkta finansiella stöd, bail-out, av krisande länder.

– Utannonserandet av mekanismen kommer i sig själv att lugna ner valutamarknaderna, sade Rehn i en intervju med SvD i tisdags.

Greklands ekonomiska trovärdighet kraschade i oktober, och därmed också förtroendet för euron som gemensam, stark valuta. Euron har försvagats i förhållande till den amerikanska dollarn.


Misstankar om att Grekland länge manipulerat rapporterna till Bryssel och eurogruppen om sina räkenskaper cirkulerar. Olle Rehn förväntas på mötet föreslå ett skarpare system för ömsesidig bevakning, så att länderna håller budgetdisciplinen.

Klimatfrågan är det sista som toppmötet ska ta upp. Efter fiaskot på klimatmötet i Köpenhamn ska man nu diskutera fortsatta förhandlingsstrategier. Man kommer hålla fast vid målet med ett bindande globalt klimatavtal, men övergå till en mer stegvis förhandlingstaktik, enligt diplomaterna.