146 miljarder kronor. Så mycket väntas utdelningarna från börsens bolag landa på nästa år. Resultatrapporterna för årets tredje kvartal ger en tydlig fingervisning om de ljusare tiderna för företagen.
Merparten av börsjättarna har till och med gjort bättre ifrån sig än vad analytiker väntat sig. Dessa hade ändå inför rapportfloden skruvat upp sina förväntningar rejält.
Högre resultat, orderböcker som nu börjar återgå till normalnivåer och en växande framtidsoptimism bör i vår ge utrymme för kraftigt höjda utdelningar till aktieägarna jämfört med lågvattenåret 2008 som i våras resulterade i en njugg skörd till aktieägarna.
Då hamnade närmare 100 miljarder kronor hos landets aktieägare, att jämföra med nästan 50 procent mer i utdelning två år tidigare, före krisen.
Många stora börsbolags lönsamhet är nu nära den nivå som gällde före hösten 2008 då finanskrisen punkterade flera år med stark konjunktur.
Frågan är nu om bolagen är beredda att lyfta utdelningsnivåerna igen.
– Jag tror utdelningarna i de bolag som sänkt dem kommer att öka markant. Vinstutvecklingen är mycket stark och vid tidpunkten för bolagsstämmorna nästa vår kommer vi troligen ha nått vinstmässig ”all time high”, konstaterar den oberoende börsanalytikern Peter Malmqvist.
En annan Peter, med efternamnet Lagerlöf, är analyschef på Carnegie. Han räknar också med höjda utdelningar i vår även om han tror på en viss återhållsamhet, trots den ljusare konjunkturen.
– Erfarenheterna från finanskrisen ligger nära i minnet. Många bolag är osäkra på varaktigheten i nuvarande konjunkturuppgång. Det borde innebära att man prioriterar en stark balansräkning.
Med detta sagt tror Peter Lagerlöf att börsbolagen är sparsamma med de extrautdelningar som florerade kraftigt för några år sedan.
– Under 2006 och 2007 var det ett starkt tryck på styrelserna att föreslå och genomföra stora extra utdelningar och/eller inlösenprogram, tillägger han.
Grafiken speglar hur konjunkturkänsliga vissa branscher är. Visserligen har Nordea och Handelsbanken klarat sig förhållandevis väl under de senaste åren men både Swedbank och SEB, med tydlig närvaro i de baltiska krisländerna, har haft det knepigt. Swedbank till och med slopade utdelningen i våras för räkenskapsåret 2009.
Tufft värre har det även varit inom verkstadsindustrin. Scania och inte minst Volvo är andra tongivande exempel på bolag som drabbats hårt av finanskris spetsad med fordonskris. Även Volvo har tvingats dra i nödbromsen och hålla inne utdelningen till sina aktieägare.
Utdelningsprognosen från Carnegies analytiker om att Volvo kommer att lämna en dusör på 1:50 kronor per aktie för innevarande räkenskapsår till sina ägare till våren visar att koncernen med tonvikt på lastbilar åter är på banan.
Även bolag med metall som gemensam nämnare, SSAB och Boliden, finns med i den skara bolag där nu utdelningarna väntas bli rikligare.
De förhållandevis starka kvartalsresultaten, både här hemma och på andra sidan Atlanten, har däremot inte gett särskilt positiva kurseffekter. I många fall har tvärtom aktiekursen klättrat nedåt i spåren av rapporten. Det gäller exempelvis Scania som trumfade analytikerförväntningarna på resultatraden. Orderingången för kvartalet, lägre än kvartalet innan, blev dock en stor besvikelse.
Bland företag som fått styrka att stiga mer än 10 procent på börsen efter sina rapporter finns verkstadskoncernen SKF och skogsbolaget Billerud. Aktier som fått tummen ned är bland andra det skuldtyngda katalogbolaget Eniro och stålkoncernen SSAB.
Vad som kan dämpa börsbolagens vinster framöver och i förlängningen också dämpa utdelningarna är den starka kronan. Under finanskrisen och lågkonjunkturen blev den svenska valutan ordentligt tilltufsad, något som delvis fungerade som en krockkudde för vår tunga exportindustri.
