Han stod i illasittande kostym uppflugen i talarstolen och försökte få till ett inledande skämt, men det blev bara platt. För han hade ett tufft besked.

Det var i Detroit i januari och Finbarr O’Neill, chef för den ansedda analysfirman J.D. Power, skulle måla ett framtidsscenario inför ett hundratal bilanalytiker och journalister.

År 2011 trodde han att nära 15 miljoner bilar skulle säljas i USA, en stark ökning från årets cirka tio miljoner bilar.

Men så kom han till kärnan: År 2011 kommer det fortfarande att säljas drygt två miljoner färre bilar i USA jämfört med år 2000.

”Det betyder att det finns en eller två biltillverkare för mycket”, sade han och lät blicken ängsligt spela runt ekbänkarna.

Han hade säkert rätt när det gäller USA-marknaden och Europamarknaden är inte mycket bättre; det råder stor överkapacitet i bilvärlden. Vi ska komma ihåg att det inte bara är Saab och Volvo som är i kris. Tyska Daimler, som tillverkar Mercedes, håller på att försöka ta in flera miljarder euro för att klara nedgången. Bara för att ta ett exempel.

Den tyske managementrådgivaren Peter Kruse har letat förklaringar lite djupare. Han tror att bilen tappat sin lyskraft. Att den i ekotider förlorat sin roll som statussymbol och att folk helt enkelt lägger pengar på annat.

Jag tror att han har fel.

Jag tror så här.

Bilen är, mycket välförtjänt, i skottgluggen i miljödebatten.

Det stålbad som bilvärlden genomgår kan också vara bra. För efter badet finns det nya vinnare. Jag tror att det är de märken som lyckas på de nya tillväxtmarknaderna. Indiska Tata kommer att göra det med sin Nano. Volkwagen kommer med sin nya lilla innovativa Up! att fånga både stadsfolkets gunst i västvärlden – och fira segrar på tillväxtmarknader.

Framför allt kommer om fem till sex år nya smarta bilar som går på el att bli just de nya statussymbolerna. Sedan kan vi alltid hoppas att Volvo och Saab också finns bland vinnarna då.