Efter 13 timmars förhandlingar i Bryssel kunde finansministrarna tidigt på tisdagsmorgonen sy ihop ett nytt räddningspaket för Grekland. I paketet ingår 130 miljarder euro i nödlån för att lösa landets akuta penningbehov.

Greklands premiärminister Lucas Papademos förklarade att han var ”mycket nöjd” med uppgörelsen.

Men stödet förutsätter stora besparingar i Grekland. Aten måste uppfylla en rad villkor fram till slutet av februari för att säkra nödlånen. Ett nytt möte med eurozonen ska i början av mars avgöra om Grekland uppfyllt kraven.

EU och IMF hade satt som mål att Greklands skuldnivå år 2020 inte ska överstiga 120 procent av BNP. Sedan privata långivare pressats till ytterligare skuldnedskrivningar nåddes nivån 120,5 procent, enligt källor i Bryssel.

Källor uppgav att även nationella centralbanker gått med på förluster på grekiska obligationer.

Enligt Greklands avtal med privata långivare kommer 110 miljarder euro av det konkursmässiga landets statsskuld att strykas, framgår av ett pressmeddelande från Greklands finansdepartement. Skuldlättnaden genomförs genom att gamla obligationer för totalt 206 miljarder euro byts ut mot nya, vars värde är 53,5 procent lägre.

För de berörda bankerna och fonderna, som väntas få ett formellt erbjudande från Grekland inom en vecka, innebär det i praktiken förluster på över 70 procent.

Charles Dallara, som lett förhandlingarna om denna skuldlättnad för banksektorns räkning, säger på en pressträff i Bryssel i dag att han räknar med stor uppslutning kring uppgörelsen från privata långivare.

Skuldsaneringen, som syftar till att dra ned det grekiska skuldberget från 160 till 120,5 procent av BNP på åtta år, bygger på att 95 procent av de privata obligationsägarna går med på uppgörelsen.

Greklands regering väntas redan i dag eller i morgon lägga fram ett lagförslag inför parlamentet i Aten om tvångsinlösen av grekiska obligationer, om det frivilliga deltagandet skulle bli för litet.

Finansminister Anders Borg (M) anser att överenskommelsen är ett framsteg. De värsta avgrundsscenarierna som varit på tapeten är nu avvärjda.

– Det är naturligtvis så att grekerna är kvar i sin tragedi. Det här är en ny akt i ett långt drama, jag tror inte man kan säga att de är ur problemen, men vi har reducerat det grekiska problemet till just ett grekiskt problem, säger Borg på väg in till ett möte med EU:s finansministrar i Bryssel.

– Det är inte längre ett hot mot hela återhämtningen i Europa. Det är förstås ett betydande framsteg.

– Det här är ett lugnande besked för räntemarknaden och det som de flesta trott ska gå igenom, säger Tomas Pousette, chefekonom på SBAB Bank.

Annika Winsth, chefekonom vid Nordea, säger att beslutet var riktigt, utifrån de alternativ som fanns.

– Både för Grekland och ur stabilitetssynpunkt hade det varit olyckligt om man inte hade kunnat lösa den här sista knuten.