Den 27 oktober beviljade Riksbanken Carnegie likviditetsstöd med en miljard kronor. Dagen efter höjdes taket till fem miljarder.
Vid båda tillfällena försäkrades att Carnegie var solvent. Riksbanken skrev:
”Riksbanken bedömer att Carnegie är solid. Finansinspektionen har gjort samma bedömning. Riksbanken grundar sitt beslut på en bedömning att banken har tillfälliga likviditetsproblem, men att dess solvens inte är hotad.”
När Finansinspektionen på måndagen drog tillbaka alla Carnegies tillstånd för att sedan återställa den minuten senare när Riksgälden övertog lånepanterna i Riksbankens ställe, är bedömningen av Carnegies finansiella sits en annan.
Finansinspektionen skriver:
”Det är i sammanhanget svårt att bedöma hur länge Carnegies likviditetsbehov kan täckas av det befintliga lånet. Enligt bankens egna prognoser kan en större del av likviditetsstödet ha tagits i anspråk inom de två närmaste veckorna, men sannolikt hotas inte bankens förmåga att fullgöra sina förpliktelser på en månads sikt.”
De tillfälliga likviditetsproblem som Riksbanken talar om framstår inte som tillfälliga i Finansinspektionens analys två veckor senare. Om en månad kan bankens förmåga att fullgöra sina förpliktelser vara i fara.
En sådan bank framstår inte som solid. Om Finansinspektionens bedömning är riktig var det fel av Riksbanken att ge stöd.
Detta är inte bara en lek med ord. Under finanskrisen övertog staten banker som inte kunde klara av väldiga kreditförluster efter vidlyftig utlåning.
Var Carnegie i denna situation? Tja, banken var som sagt solid så sent som den 28 oktober enligt såväl Riksbank som Finansinspektion.
Ingen kan påstås att Carnegie har skötts bra. Den huvudägare i form av Moderna Finance, tidigare Invik, som inträdde efter Finansinspektionens tillslag i september förra året, har inte hållit måttet. Styrelsens ordförande Anders Fällman är vd för Moderna Finance.
Fällmans bolag har själv tvingats tvångsförsälja belånade aktier i Carnegie vid en högst olämplig tidpunkt. Bankens ordförande har ägnat sig åt samma typ av belåningsaffärer som gjort Carnegies miljardutlåning nödlidande. Det inger ingen tilltro.
Gårdagens beslut innebär att aktieägarna förlorar nästa alla sina pengar. Bland dessa finns Andra AP-fonder, Swedbank Robur fonder, SEB Fonder, Riksbankens jubileumsfond samt ordförande Anders Fällman.
Då är det faktiskt en skillnad mellan att bolaget missköts så att det havererar eller att det går under beroende på att en statlig myndighet återkallar tillstånd, ett tillstånd som omgående återupplivas när en annan statlig myndighet övertar substansen.
I en rapport i september konstaterade Finansinspektionen att de svenska storbankerna lånat ut mer än 6200 miljarder kronor och att ökningstakten var 16 procent. Vi ser ännu inga tecken på en dämpad utlåningstillväxt, framhöll finansinspektionen fyra dagar före konkursen för Lehman Brothers.
Hur många sura krediter finns i denna väldiga lånestock som motsvarar två års BNP i Sverige? Utlåningen i Baltikum har varit expansiv inklusive Nordeas.
Storbankerna har större balansräkningar än Carnegie men också väldig utlåning. Hotas deras tillstånd om kreditvärderingen visar sig vara bristfällig?
