När Vattenfall runt millennieskiftet genomförde sin aggressiva uppköpskampanj i Tyskland, så förvärvade man också ett stort högspänningsnät i forna Östtyskland och Hamburg.

Men EU-kommissionen har länge varit kritisk till de stora kraftbolagens järngrepp över energikedjan som man tror leder till högre elpriser. Därför vill man inte att stamnäten ska ägas av samma bolag som producerar elen. Jättar som Vattenfall, tyska Eon och franska Edf har till och med hotats med tvångsförsäljning. Även näringsminister Maud Olofsson har uppmanat Vattenfall att sälja.

Nu meddelar bolaget att man säljer sitt tyska stamnät till den belgiska stamnätsoperatören Elia och australiska IFM för knappt 8 miljarder kronor. Men även om Vattenfall inte vill säga att man tvingats till en försäljning, så medger man att det politiska trycket haft betydelse.

–Naturligtvis har det spelat en roll i beslutet. Men även vi själva tycker att det är strategiskt rätt att separera ut stamnäten, säger Tuomo Hatakka, chef för Vattenfall i Centraleuropa.

Enligt honom påbörjades försäljningsprocessen redan för två år sedan, men det har tagit tid att hitta långsiktiga köpare med tillräckligt stor plånbok. Under tiden har Vattenfall köpt nederländska Nuon för 100 miljarder kronor, vilket ökat skuldsättningen dramatiskt. Nu sparar man också tiotals miljarder kronor på att slippa underhålla 1000 mil ledningar.

–I en del av gamla Östtyskland är stamnätet ganska svagt och där skulle det krävas stora investeringar, säger Tuomo Hatakka.

Försäljningen kommer alltså inte som någon överraskning. Enligt Bengt Magnusson på Svensk Energis Brysselkontor är affären helt i linje med EU:s tredje avregleringssteg för elmarknaden. Tidigare har bland annat Eon sålt sitt tyska stamnät för att blidka myndigheterna.

–Det får aldrig finnas en misstanke om att ett elproducerande bolag prioriterar sitt eget nät och inte släpper in andra aktörer på detta eller på andra sätt missgynnar konkurrensen. Därför är den här försäljningen helt riktig, säger han.

Han påpekar att en liknande ägarsplittring genomfördes i Sverige redan 1992 då Vattenfalls svenska stamnät skiljdes ut och lades i Svenska Kraftnät. I Tyskland har dock den traditionella modellen levt kvar, med fyra dominerande elproducenter som också har var sitt stamnät.

Vattenfall har det senaste året fått hård kritik för att man inte jobbat mer aktivt med att ställa om mot förnybar energi. I februari läckte en ny investeringsplan ut som visar att bolaget planerar att investera runt 100 miljarder kronor i sin fossila elproduktion de närmaste åren samtidigt som man lägger mindre än tidigare planerat på vindkraft.

Men Tuomo Hatakka värjer sig mot bilden att bolaget prioriterar brunkol och gas.

–Det där är ett stort missförstånd. Vi satsar oerhört mycket på förnybar energi. Vi är redan idag näst störst på havsbaserad vindkraft i Europa. Men det tar tid och man måste ha tålamod, säger han.

Kommer pengarna från den här affären att gå till förnybar energi?

–Man kan inte säga att det finns en direkt relation. Naturligtvis kommer vi att satsa mycket på förnybar energi, men det gör vi oavsett om vi säljer stamnätet eller inte, säger Tuomo Hatakka.

Frågan om Vattenfalls framtida miljöprofil är en av de största utmaningarna för nye vd:n Øystein Løseth, som tillträder redan den 12 april.

Då går också Lars G Josefsson i pension efter tio år. Han har blivit grundligt utskälld för Vattenfalls brunkolssatsningar och säkerhetsbrister vid kärnkraftverken i Tyskland. Samtidigt har han tagit bolaget från 32 till 205 miljarder kronor i omsättning och genererat 45 vinstmiljarder till statskassan.