Köpet som elbolaget Vattenfall dundrar in med mitt i finanskrisen är historiskt. Den tidigare största kontantaffären i Sverige var Fords köp 1999 av Volvo PV för 50 miljarder.
1998 omsatte Vattenfall 28 miljarder kronor varav nästan allt i Sverige. Elproduktion med vattenkraft och kärnkraft var bolagets huvudaffär.
Tio år senare, 2008, omsatte Vattenfall 164 miljarder kronor varav mer än två tredjedelar utanför Sverige efter köp i Tyskland, Polen och Danmark. Hälften av elen genereras med kol och andra fossila bränslen.
Efter övertagandet av kommunägda energibolaget Nuon i Nederländerna krymper den svenska andelen i Vattenfall ytterligare. Samtidigt får fossila bränslen en allt större del av Vattenfalls energiportfölj. Visserligen har Nuon havsbaserad vindkraft men den väger lätt i jämförelse med konventionella kraftverk som drivs med kol och naturgas.
Nuon satsar dessutom på att växa inom naturgas och har köpt tillgångar i Nordsjön. Med väldiga gasreserver vid Groningen är naturgas en ledande energikälla i Nederländerna.
Vattenfall gjorde sorti från naturgas 2001 när bolaget sålde sin majoritetspost i den västsvenska gasledningen för att finansiera förvärv i Tyskland. Nu kommer naturgasen tillbaka via det nya dotterbolaget.
Vattenfalls chef Lars G Josefsson lät mycket nöjd när han kommenterade affären.
–Benelux är den saknade juvelen i Vattenfall. Vår strategi är att göra energi grön, sade Lars G Josefsson och pekade på Nuons satsningar på alternativ energi. Här finns både sol och vindkraft.
Nuons chef, norrmannen Öystein Löseth med förflutet inom Statkraft och Statoil, framhävde dock naturgasen.
–Vi är intresserade av att öka gasportföljen och att investera i utvinning, sade han.
Medan Vattenfall i Sverige och Tyskland har egna råvaror i form av vatten och brunkol måste Nuon köpa huvuddelen av bränslet till sin elproduktion. Det är samma situation för Vattenfall i Danmark där bolaget 2005 tog över 25 procent av den danska elproduktionen. Även om Danmark har en hög andel vindkraft är basen koleldade kraftvärmeverk.
Medan vattenkraft och brunkolskraft bara blir mer lönsamma om energipriserna stiger, vattnet i älvarna fortsätter att vara gratis, blir kalkylen annorlunda för kraftverk som är beroende av att köpa kol eller naturgas. Då kan inte vinsten på samma sätt behållas för egen del.
Köpet av Nuon kommer att helt fullbordas först om sex år. De befintliga kommunala ägarna vill vara med under en längre övergångsperiod. Det kommer även att skapas en stiftelse som skall skydda det allmänintresse som Nuon har stått för.
Detta är den andra större energiaffären i Nederländerna i år. I januari köpte tyska RWE Essent för 9,3 miljarder euro. Energisektorn i Nederländerna håller på att omstöpas genom att produktionsbolag efter önskemål från EU skiljs från nätverksamheten. Nuons nätbolag Alliander ingår inte i köpet.
Med köpet får Vattenfall mer än 2,5 miljoner nya kunder i Tyskland, Nederländerna och Belgien. Medan Belgien och Nederländerna är nya marknader är Vattenfall redan Tysklands tredje största elbolag med en stark ställning i norra och östra Tyskland.
Även skulderna ökar. Vattenfall hade vid årsskiftet en nettoskuld på 66 miljarder kronor, upp över 22 miljarder under 2008. För att finansiera den första delen av Nuonköpet på 49 procent lånar Vattenfall 5 miljarder euro, 55 miljarder kronor.
Medan andra bolag försöker minska skulder går Vattenfall motsatt väg när energibolaget genomför det största företagsköpet i svensk historia mitt under den djupaste ekonomiska krisen på åtskilliga decennier.
