Snart har alla dagar ett namn. Världsdagen för pressfrihet, Världsaidsdagen, Världsdagen för arbetsmiljö eller Vegetariska världsdagen. Men Världstoalettdagen – World Toilet Day – lär höra till de mindre kända. Denna FN-dag inföll igår, något du säkert missat och skakar på huvudet åt.
Men det är inte så knasigt som det låter. Här uppmärksammas att 2,5 miljarder människor i‑världen lever utan tillgång till toalett. Det leder i sin tur till att 1,8 miljoner människor dör varje år i sjukdomar som beror på dålig hygien. Toalettbristen innebär kolossala kostnader för fattiga länder i form av sjukvård, produktionsbortfall samt försämrad utveckling förutom det rent mänskliga lidandet.
Toaletter är för oss i industriländerna något lika självklart som att solen går upp och att vatten rinner ur kranarna. Men så är det alltså inte för drygt var tredje människa på jordklotet. De har inte tillgång till sanitära förhållanden, sägs ofta i‑artiga omskrivningar för att människor hämtar dricksvatten ur floder fulla med avföring. Och följaktligen blir dödssjuka i diarrésjukdomar som ändar deras liv.
Men mycket kan göras åt saken. Runt 10 miljarder dollar om året skulle kunna halvera antalet människor som saknar toaletter fram till 2015, enligt FN. Denna investering skulle leda till besparingar på 84 miljarder dollar i form av bättre folkhälsa och levnadsförhållanden, har man räknat ut. En kalkyl som borde vara övertygande. I många länder söder om Sahara är lösningarna dessutom busenkla: där kan det räcka med aska ovanpå latringropar i marken.
Men kanske är det för att lösningarna är så enkla och problemet framstår som så diffust jämfört med aidsepidemier, svältkriser och krigskatastrofer, som så lite görs. Investeringar i‑toalettstolar och avloppsledningar ger också betydligt mindre uppmärksamhet än satsningar på aidsavaccin eller humanitär hjälp till afghanska flyktingar. Då kan ännu en världsdag vara bra, för att påminna om ett humanitärt och ekonomiskt problem i skuggan av finanskriser och talibankrig.
