Stockholm
Med låsta valutor, räntorna knutna till Europeiska centralbanken och en stram finanspolitik hos Estland och Lettland är taktiken hos regeringarna att värka ut lågkonjunkturen. Nu straffas de av marknaden för sina stora obalanser i ekonomin.
På den dåligt genomlysta marknaden för kreditderivat, så kallade CDS (credit default swaps) har priset för de baltiska länderna slagit i taket. CDS är ett slags försäkring mot förluster på lån. Sedan finansoron med full kraft dragit igenom Europa i början av september har priset för långivare att försäkra sig mot att Lettland inte ska klara av sina låneåtagande trefaldigats medan kostnaden för Estland har dubblats.
Den 10 oktober kostade det 9 kronor för varje utlånad hundralapp att försäkra sig mot en lettisk lånekollaps. Under samma period var motsvarande kostnad för lån till Ungern 6 kronor för varje hundralapp, enligt en redovisning som IMF:s regionala kontor för Centraleuropa och de baltiska staterna presenterar på sin hemsida.
– Det innebär ju att marknaden vid det tillfället trodde att det var mindre risk att låna ut pengar till Ungern än till Lettland, säger Jonas Ranneby, kreditanalytiker på SEB.
Ungern fick för några dagar sedan tillgång till ett lån på 12,5 miljarder euro från IMF för att få hjälp att få ordning på sin ekonomi.
Orsaken till oron är att länderna genomgått en dramatisk förändring de senaste åren. Samtidigt som utländskt kapital flödade in under guldåren har obalanserna i Lettlands och Estlands ekonomier varit stora och underskottet i ländernas affärer med utlandet varit hisnande. Exempelvis hade Lettland ett underskott i ekonomin på 26 procent av BNP förra året.
Nu växer även oron för att länderna inte kommer att slippa undan att påverkas av finanskrisen i världen och den senaste månaden har länderna fått sina kreditbetyg sänkta. Fitch och Standard and Poors har höjt ett varningens finger och är oroliga för att länderna kommer ha ett ökat behov av någon form av finansiering utifrån.
I Estland har BNP under 2008 inte gått ner så mycket på ett år sedan 1994. Under flera år listades Lettland som den snabbast växande ekonomin i Europa. Där har det gått ännu snabbare utför. I Lettland ökade konsumtionen med över 14 procent förra året. I år förväntas den ligga på minus.
Litauens ekonomi förväntas fortfarande växa med stadiga 4–5 procent i år. Flera prognosmakare har dock justerat ner sina prognoser. Litauen är beroende av export till Ryssland och CIS-länderna och även de har skakats av finansoron.
Kreditgivningen till privatpersoner, från framförallt skandinaviska banker, i Lettland och Estland har varit högre än i någon annan utvecklingsekonomi i det forna Östeuropa. De baltiska valutorna har i princip fast växelkurs och räntan knuten till ECB. Så nu när det är tuffa tider har de inga stötdämpare i ekonomin i form av räntedragspel eller skvalpande valuta.
Estlands ekonomiminister Juhan Parts tror på ekonomins självläkande kraft. Han ser redan att lönerna i landet är på väg ner.
–Du vet, vi har inte så starka fackföreningar här, säger han och skrockar.
Problemet menar Jörgen Appelgren, analytiker på Nordea, är att om lönerna minskar så minskar även människors möjlighet att shoppa och spendera pengar. Det gör att dippen i ekonomin kan bli ännu djupare och längre än nödvändigt.
Nu spekuleras det i att en devalvering av valutorna blir nästa steg. Men både staterna och privatpersoner har sina lån i utländsk valuta och det är inte säkert att exportindustrin kan växa på samma sätt som i Sverige på 90-talet. Då fanns kapacitet som bara stod och väntade, menar Jörgen Appelgren
– Det finns en stor tilltro till ekonomins flexibilitet. Att lönerna ska gå ner och att exportindustrin ska lösa det hela. Personligen tror jag på en lättare finanspolitik och håller tummarna för att ECB ska sänka räntan, säger han.
I stället tror han att det är ganska sannolikt att de baltiska länderna likt Ungern, Ukraina och Island sällar sig till de länder i Europa som får finansiell hjälp av internationella valutafonden, IMF.
Platt-teveskärmarna står på rad på Onoff i köpcentrumet Prisma utanför Tallinns centrum. Högupplösta bilder från fjärran länder i Asien flimrar förbi och de kostar lika mycket som i Sverige. Detta trots att en genomsnittlig månadslön är omkring 8000 kronor. Sedan 2007 har Swedbank slutat med annonser för kreditkort.
–De säljer fortfarande bra, säger marknadsansvarige Piret Tikand. Men försäljningen av datorer och vitvaror har gått ner.
27-årige Marju och 25-årige Mart Heinaste vandrar planlöst runt bland tvättmaskinerna. De ska ha barn i december och har renoverat den nya lägenheten i centrala Tallinn själva. Den är ett tomt skal som nu ska inredas och lånet för lägenheten ska också täcka utgifterna för inköp av tvättmaskin och spis.
–Allt har blivit dyrare det senaste året. Man måste vara försiktig och inte ta mer lån än man behöver, säger Marju Heinaste som jobbar som inköpare på Rimi.
