Inkomstklyftorna mellan rika och fattiga har ökat i tre fjärdedelar av alla OECD-länder sedan mitten av 1980-talet. Ökningen är betydande, men inte så stor att "det vore befogat att tala om samhällets sönderfall".

Samtidigt har den relativa fattigdomen - andelen invånare som tjänar mindre än hälften av medianinkomsten i ett land – växt i mer än hälften av OECD-länderna de senaste två årtiondena. För äldre har risken att bli fattig minskat betydligt, men för barn och unga familjer har den ökat. Fattigdomen bland barn ligger nu över genomsnittet för befolkningen i stort.

De slutsatserna dras i en ny studie från OECD, den ekonomiska samarbetsorganisationen för 30 av världens mest utvecklade och välbärgade länder.

–Trenden är klar och dess följder är mycket allvarliga, kommenterade i går OECD:s generalsekreterare, den mexikanske politikern Angel Gurría.

Studien betonar dock att utvecklingen de senaste 20 åren har varierat mer än många tror mellan olika tidsperioder och nationer. Flera länder har pressat ned ojämlikheten och den relativa fattigdomen; exempelvis Mexiko under de senaste tio åren.

Vid en presskonferens i Paris i går underströk Angel Gurría hur bekymmersamt det är att "barnen finns bland förlorarna". Samtidigt framhöll han att ojämlikhet inte uppmuntrar folk att anstränga sig mer.

–Våra data visar att detta i stor utsträckning är en myt. Den sociala rörligheten är låg i länder med hög ojämlikhet som Italien, Storbritannien och USA. Rörligheten är mycket högre i de nordiska länderna, där inkomsterna fördelas mycket jämnare.

Enligt Angel Gurría finns det "inte något oundvikligt med växande ojämlikhet". Regeringar kan ändra på detta, men då krävs nytänkande. Ökade skatter och sociala förmåner kan göra nytta i exempelvis Sydkorea, Turkiet och Latinamerika men inte längre i de flesta av OECD:s mest utvecklade länder, framhöll han.

Det vimlar av observationer i OECD:s nya studie:

• I Sverige har inkomstskillnaderna ökat sakta ända sedan mitten av 1980-talet, och andelen fattiga har växt "påtagligt" sedan mitten av 1990-talet. Ändå var bara Danmark mer jämlikt än Sverige år 2005.

• Totalt sett är ojämlikheten störst i Mexiko. Där tjänade den rikaste tiondelen av befolkningen 26 gånger mer än den fattigaste tiondelen år 2005. I de nordiska länderna låg motsvarande gap runt 5-6.

• Från 2000 till 2005 ökade inkomstskillnaderna påtagligt i USA, Kanada, Tyskland, Norge, Finland och Italien. Samtidigt minskade ojämlikheten i Mexiko, Storbritannien, Grekland och Australien.

• Inkomstgapen har inte bara ökat mellan fattiga och rika. I några länder har klyftan också växt mellan de rika och medelklassen – exempelvis i USA, Kanada, Norge, Tyskland och Italien.

• Äldre (55-75 år) har fått de största inkomstökningarna de senaste 20 åren. "Pensionärsfattigdomen har verkligen sjunkit mycket snabbt i många länder, så att den nu är mindre än genomsnittet för OECD-ländernas befolkningar totalt sett", noterar rapporten.

Johan Myrsten

08-13 52 64

johan.myrsten@svd.se

Fler artiklar | Blogg