I dag syntes äntligen ljuset i tunneln genom Hallandsåsen, då den första av tunnlarna blev klar.

Ytterligare en tunnel ska grävas innan det skandalomsusade och problemtyngda projektet är klart, vilket beräknas äga rum år 2015. Hela kalaset väntas då ha kostat 10,5 miljarder kronor, vilket är över tio gånger mer än vad man först beräknade.

– Hur man än räknar är det här det enskilt värsta katastrofprojektet i svensk infrastrukturhistoria. Det man närmast kan jämföra med är bygget av Göta Kanal på 1800-talet som också kostade betydligt mer än beräknat, säger Gunnar Falkemark, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Gunnar Malm, generaldirektör på Trafikverket, vill inte kommentera de tidigare problemen i projektet.

– Jag kan konstatera att vi nu fått ett genombrott i och med att den första tunneln är klar, och det känns bra. Den planering som nu finns följs. En reflektion jag har är att det är lätt att ha synpunkter i efterhand.Lite ödmjukhet skulle vara passande, säger Gunnar Malm.

Tunnlarna genom Hallandsåsen kommer att bli 8 700 meter vardera. I dag blev den första klar och 3 700 meter har redan borrats i den andra. Det innebär att man hittills har hunnit 12 400 meter, till en kostnad av 6,4 miljarder. Det betyder att varje meter kostat 516 000 kronor.

Det första borrtaget togs i oktober 1992, alltså för nästan 17 år sedan. Det innebär att byggjobbarna i snitt hunnit två meter per dag. Den uträkningen tar inte hänsyn till att bygget stod helt stilla mellan 1997 och 2003.

Bygget har kantats av flera olika problem, bland annat med tätningsmedlet Rhoca Gil som ledde till att kemikalier läckte ut i vattendrag och brunnar.

– Grundproblemet är att projektet var mycket dåligt planerat från början, och att de geologiska undersökningarna som låg till grund för beslutet att bygga tunneln var väldigt slarvigt gjorda, säger Gunnar Falkemark.

Det enskilt största hindret för bygget har, enligt Roland Pusch, professor i geoteknik som tidigare varit rådgivare åt Båstad kommun kring tunnelbygget, varit att grundvatten strömmade in i borrhålen.

– Det fick man ju ordning på sen när man lyckades frysa berggrunden, säger han.