Lettlands lats slog i övre taket när centralbankens uppköp av den egna valutan skapade brist på pengar. Med nya besparingspaket i Riga föreföll det sannolikt att utbetalningarna från det beviljade lånet på 7,5 miljarder euro snart kommer att återupptas.
Bland de större långivarna finns Sverige och i Bryssel tryckte finansminister Anders Borg på för att återstarta penningflödet till Lettland. Sverige tillträder som ordförandeland i EU vid månadsskiftet och en akut ekonomisk kris i Baltikum står inte på önskelistan. Med tanke på de svenska bankernas stora engagemang i Estland, Lettland och Litauen påverkas Sverige oundvikligen.
Spikade växelkurser är den fasta punkten i de baltiska ländernas ekonomier. Försvinner denna kan osäkerheten bli total. Ingen bör glömma att för 20 år sedan var Estland, Lettland och Litauen delrepubliker i ett kommunistiskt Sovjetunionen.
Att hålla växelkursen kräver vad som kallas intern devalvering. Efter bubbelåren med köpfest för lånade pengar från Swedbank, SEB och Nordea väntar åtstramningar på alla håll och kanter. Den kostnadsanpassning som en devalvering skall ge får åstadkommas på annat sätt.
Visserligen gav premiärminister Andrus Ansip sken av att läget inte var särskilt farligt för Estlands del när han på måndagen besökte Stockholm. Statsfinanserna är mycket bättre än Lettlands och statsskulden är minimal, framhöll Ansip.
Han ville inte lägga någon skuld på svenska banker. Det är en fri marknad och det fanns efterfrågan på finansiering av konsumtion och bostäder, påpekade Andrus Ansip.
På tisdagen kom likväl bekräftelsen att Estlands ekonomi efter Lettland utvecklades sämst inom EU under första kvartalet. Den krympte med 15,1 procent vilket bara var något mindre än preliminära siffror.
Vi och andra länder är tillbaka till första kvartalet 2005, sade premiärminister Ansip vilket kanske inte verkar vara någon katastrof.
Problemet är bara att ester och andra balter fortsatte att storlåna 2005, 2006 och 2007. Lånen, huvudsakligen i euro, finns kvar men inkomsterna vänder neråt.
Arbetslösheten ökar snabbt och den uppsvällda byggsektorn kollapsar. Enligt Andrus Ansip fördubblades antalet anställda inom byggverksamhet på fyra år till närmare 13 procent av den totala arbetsstyrkan. Nu rasar fastighetspriser över hela Baltikum.
Det blir vargatider för befolkningarna när egna obalanser kombineras med den djupaste ekonomiska världskrisen på åtskilliga decennier. Folkens problem kommer att bli de svenska bankernas problem.
I Riga har bopriserna halverats på ett år. I många fall överstiger lånen värdet på huset eller lägenheten. Kan inte ägaren sköta sina betalningar blir det kreditförluster.
Vi har bara sett början på den baltiska kreditfestens rekyl.
