– I grunden är det samma problematik som när det gäller kön, men ännu mer tydligt med utlandsfödda. Det är en följd av att man inte har samma möjligheter till avancemang inom bolagen. Det börjar i hur vi rekryterar till vanliga tjänster.
Men kompetensen finns?
–Det här är en följd av den snäva rekryteringen till styrelserna, inte ett tecken på att det inte finns kompetenta personer med utländsk bakgrund, bara inte precis i de nätverk där man rör sig. Men i och med att tillgången nedifrån stoppas finns det färre möjliga personer i karriären.
Varför är det viktigt med större etnisk bredd i bolagstopparna?
–Förutom de personliga tragedierna är det en extrem misshushållning av resurser. Sverige är bland de länder som är sämst på att integrera utlandsfödda. Det sker en stor kompetensflykt från landet.
Har statliga bolag ett särskilt ansvar?
–Ja, det ger viktiga signaleffekter. Ur ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att de som styr har en representativitet som befolkningen.
Jämställdheten ser väldigt mycket bättre ut i de statliga bolagen.
–Det är väldigt positivt, och jag tror inte att det kommit av sig självt. Utlandsfödda finns i hög grad på lägre befattningar än deras utbildning ger anledning till, och har längre kvar till ledande befattningar. Det finns en diskriminering i strukturen. Den spärren har kvinnor forcerat.
Tror du på kvotering?
–Nej, det borde vara enklare att hitta kompetens till de här bolagen än att hitta generaldirektörer med mångfald, och där har man lyckats. Här finns bolag i alla branscher, det finns många kompetenta människor att välja på.
Varför händer ingenting?
