Genomsnittslönen för en vd i de privata vårdföretag som SvD Näringsliv gått igenom är drygt 2,4 miljoner kronor per år, baserat på deklarationsuppgifter hos Skatteverket. Motsvarande siffra för de högst ansvariga tjänstemännen för sjukvården i Stockholms län, Region Skåne och Västra Götalandsregionen är 1,3 miljoner kronor.

De högsta lönerna i den offentliga vården finns hos sjukhus­direktörerna. På några av landets största sjukhus, Karolinska i Solna och Huddinge, Sahlgrenska i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund är snittlönen 1,6 miljoner kronor per år.

Bäst betalt har sjukhus­direktören Birgir Jakobsson på Karolinska som tjänar 1  820 600 kronor per år. Men han ligger ändå ett snäpp efter de som drar in mest i de privata vårdbolagen.

Listan toppas av Praktikertjänsts vd Carola Lemne som under 2009 hade en inkomst av tjänst på drygt 4,8 miljoner kronor. Bakom Lemne kommer Attendos vd Henrik Borelius med en inkomst på 3,7 miljoner.

För sjuksköterskor anställda i de stora privata vårdkoncernerna är det betydligt mindre.

Genomsnittslönen är 339 000 kronor, jämfört 325 000 för sjuksköterskor som jobbar i kommunerna och 309 000 för landstingsanställda.

De kommunalt anställda skolförvaltningscheferna har en snittlön på drygt 1,1 miljoner kronor per år. Det motsvarar cirka 60 procent av de privata chefernas inkomster, som i genomsnitt tjänar 1,8 miljoner kronor om året. Academedias vd Marcus Strömberg toppar listan med en inkomst på 2,6 miljoner kronor.

I skolvärlden tjänar kommunala lärare bättre än privata. I snitt skiljer det en tusenlapp/månad till de offentliga lärarnas förmån.

– Det är klart att det finns en korrelation mellan den lönekostnad ett privat företag anser sig ha råd med och det avkastningskrav som företaget har på sig. Det som många trodde, att lönerna skulle stiga med fler privata skolägare, har inte infriats, konstaterar Mattias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

De mest välavlönade inom den nya privata sfären av vård, skola och omsorgsföretag hittas föga förvånande bland ägarna, riskkapitalbolagen. Tomas Ekman och Gustav Bard, partners på 3i som i fjol sålde Ambea med en vinst på över två miljarder kronor hade exempelvis 2009 inkomster av tjänst på 15,6 respektive 22,9 miljoner kronor, enligt Skatteverket. Magnus Lundquist, partner på företagets nya ägare Triton, tjänade 4,5 miljoner kronor.

De aktuella ersättningarna går inte att koppla direkt till respektive bolags ägande i vårdföretag, men visar att löneläget i riskkapitalbranschen vida överstiger det inom den offentligt styrda välfärdssektorn.

De stora pengarna tjänar riskkapitalisterna på den vinstdelning som finns i fonderna.

20 procent av vinsten över en viss minimiavkastning, normalt sett cirka 8 procent per år, går till riskkapitalbolagens chefer. Eftersom vinsten på varje affär kan uppgå till flera miljarder handlar det om enorma belopp som landar hos cheferna. 3i:s vinst vid försäljningen av Ambea var exempelvis 2,1 miljarder kronor. Det betyder en vinstdelning på minst ett par hundra miljoner.

Pengarna ligger i de flesta fall i fonder i skatteparadis som Jersey eller Guernsey och beskattas först om och när de plockas hem till Sverige och då som kapital­inkomster. Tomas von Koch, del­ägare i EQT som tidigare ägt vårdkoncernen Aleris och som nyligen köpt friskoleföretaget Academedia, hade ett överskott av kapital på 42 miljoner 2009, pengar som alltså dock inte kommer från välfärdsföretag utan andra framgångsrika affärer.

Capioägaren Nordic Capitals frontfigur Robert Andréen hade en kapitalinkomst 2008 på 175 miljoner kronor och kontrollerar svenska aktiebolag med tillgångar på över 700 miljoner. En tidigare genomgång SvD Näringsliv gjort visade att Nordic Capitals delägare under 2006 till 2008 ­deklarerade för kapital­inkomster på 2,1 miljarder kronor.