Utslaget på varje svensk är det en skuld på cirka 120000 kronor. Det låter obehagligt.
Men det är inte varje svensk som är skuldsatt, det är svenska staten. Det är skillnad.
Statsskulden brukar jämföras med landets bruttonationalprodukt (BNP).
Sveriges statsskuld är strax under 40 procent av BNP. EU har en regel om att länderna inte får överskrida 60 procent. I år och nästa år kommer alltfler EU-länder att överskrida den gränsen och mer därtill.
Grekland är på väg mot en statsskuld som motsvarar 130 procent av BNP. Italien ligger över 100 procent.
Sverige var uppe på nästan 80 procent i mitten av 1990-talet. Sedan har både vår skuld minskat och BNP ökat vilket lett till en totalsiffra under 40 procent.
Men det går inte bara att titta på skulderna. Du måste se på vilka tillgångar som finns. Och våra tillgångar är större än skulderna.
I senaste budgetförslaget redogör regeringen för den offentliga sektorns förmögenhet. Den består både av realkapital (byggnader, anläggningar och vägar) och finansiella tillgångar (aktier och fordringar). Skulderna omfattar bland annat statsskulden.
När allt slås samman är totala förmögenheten 1882 miljarder kronor. Om enbart finansiella tillgångar och skulder räknas, inklusive statsskulden, blir överskottet 487 miljarder kronor.
För en stat gäller detsamma som för en privatperson. Du får låna så mycket du vill så länge långivaren tror att du kan betala tillbaka. Eller åtminstone betala räntorna.
Uppstår tvivel om betalningsförmågan får du problem. Det är vad som drabbat Grekland. Och vad som riskerar att hända ett antal andra länder.
Men vi i Sverige kan ta semester i lugn och ro.
