Idag står det klart vilka som ska styra landet kommande fyra år. Notan för att hålla ett nationellt val är dock inte lika klar.
Valmyndigheten, kommuner och de politiska partierna satsar stora belopp under ett val, men någon övergripande bild av totalkostnaden är inte särskilt lätt att få.
Tv-kampanjer och satsningar på sociala medier är de nya kostnadsposterna under årets kampanjarbete. TV4 är ett av bolagen som tjänar på valet. Varje parti har haft möjlighet att köpa reklamtid för 3,8 miljoner kronor för att synas i rutan. Men partierna har valt olika vägar.
–Vi har en liten valbudget och har inte haft råd att göra en egen tv-produktion, säger Kristoffer Housset, pressekreterare för Vänsterpartiet.
Skillnaderna mellan de olika partiernas valbudgetar är stora. Socialdemokraterna toppar listan med sin budget på 70 miljoner kronor. De följs av Centerpartiet med sina 65 miljoner kronor. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de två partier som budgeterade minst, enligt en rundringning till de största nationella politiska partierna.
Sammanlagt spenderar partierna drygt 277 miljoner kronor i det opinionsbildande arbetet, som reklam, valstugor, bussturnéer och så vidare.
Denna siffra säger dock inte hela sanningen, utan är en sammanräkning av vad partierna gör på central nivå. Därtill tillkommer lokala insatser. Alla partier gör lokala kampanjer och beroende på sin regionala storlek har de olika mycket medel till sitt förfogande.
–Mycket sköts av våra länsförbund, varje partidistrikt har en egen budget. Stockholm och Göteborg lägger egna pengar på exempelvis turnébussar, säger Pär Henriksson kommunikationschef för moderaterna.
Centern, med en budget på 65 miljoner kronor, har å andra sidan från centralt håll valt att bistå de lokala organisationerna med kampanjmaterial.
–Vi har satsat mer i Stockholm, Göteborg och Malmö än tidigare. De lokala organisationerna är inte så starka där och då hjälper vi till, säger Lena Forsman, kommunikationschef på Centerpartiet.
De flesta politiska partier uppger att årets satsning på tv-reklam har tagit en betydande andel av valbudgeten. Därtill är kostnader för kampanjer på nätet och i sociala medier större än vid senaste valet. Kristdemokraterna har valt att ha en särskild redaktör för sociala medier, vilket de inte hade 2006. Även Socialdemokraterna berättar att de satsat på internet.
–Systemsidan är en kostnad. Men vi är lite försiktiga med att berätta hur vi har lagt upp vår valkampanj, säger Tommy Ohlström, partikassör på Socialdemokraterna, som ändå medger att tv-reklamen är en stor post.
Ett val är inte bara kampanjer, utan också en administrativ process. Vallokaler ska hållas öppna, och valsedlar ska tryckas och komma på plats. Därtill finns en kostnad för att trycka och distribuera 7 miljoner röstkort till samtliga röstberättigade svenskar.
Valmyndigheten, vars uppgift är att få till detta, har haft 258 miljoner kronor att röra sig med iår. Det är en ökning med 19 miljoner kronor jämfört med valet 2006.
148 miljoner kronor går till att trycka röstlängder, valsedlar, blanketter och informationsmaterial och för att betala länsstyrelsernas extrakostnader.
En del av pengarna, runt 110 miljoner kronor, går som bidrag till landets 290 kommuner för att hålla i förtidsröstningen. Men utgifterna för själva valdagen får kommunerna ta själva.
–Det kanske kan röra sig om 150–200 miljoner kronor, men det är en skattning, säger Vivan Nilsson, sakkunnig på Valmyndigheten.
