– Vi står inför ett vägskäl där politikerna måste fråga sig vad vi vill med Sverige som fondland, säger Pia Nilsson, vd för Fondbolagens förening, branschorganisation för svenska fondbolag.

I EU-lagstiftarnas envisa strävan efter en inre marknad har turen nu kommit till fondindustrin, där ett nytt direktiv ska göra det lättare för fondbolag att starta och driva fonder i andra länder.

– Vi är positiva till EU:s beslut att stärka den gemensamma fondmarknaden. Oron handlar om hur vi i Sverige väljer att införa direktivet så att lagstiftningen blir klok och så att svenska fondbolag kan delta på lika villkor, säger Pia Nilsson.


Trots ett flitigt sparande – svenskarna har närmare 1700 miljarder kronor i fonder – verkar den svenska fondindustrin i‑allt större utsträckning från utlandet. Detta trots att fonderna i slutändan marknadsförs mot svenska konsumenter. Inte minst är Luxemburg en populär hemvist bland svenska fondbolag, som därifrån kan distribuera andelar över Europa med olika avgifter och i olika valutor.

– Vi måste se till att vi kan ha industrin här och inte ha regler som gör att den flyttar till andra länder. Man pratar idag om Luxemburg, Irland och Finland. Det kunde mycket väl ha varit Sverige, men där har vi missat. Det är jättetråkigt, säger Pia Nilsson.


Frågan kan dock ses ur ett vidare perspektiv. Sedan mitten av 1990-talet finns en slumrande vision om Finansplats Stockholm – en stark och livskraftig finansindustri i och kring Stockholm. Mycket har dock gått i vad som förefaller vara motsatt riktning. För två år sedan såldes Stockholmsbörsen till amerikanska Nasdaq och efter avregleringen av värdepappersmarknaden har stora delar av handeln runnit från Stockholm till London.

Företrädare för branschen, däribland Aktiespararna, vill nu se ett rättvist fondregelverk som ett medel i en gemensam strävan mot en långsiktigt vital svensk finansmarknad.

–Jag tycker att vi ska göra allt vi kan för att få en vass finansindustri som ligger i täten, och som kan bidra till att Sverige får tjänsteinkomster. Om förvaltningen finns i Sverige så hamnar vinsterna här, människorna som gör jobbet betalar skatt här, och bolagsskatten hamnar här och inte i Luxemburg, säger Leif Vindevåg på Aktiespararna.

Dessutom, menar han, är det mer sannolikt att en fond som förvaltas från Sverige också investerar mer i svenska bolag, vilket gynnar den svenska kapitalmarknaden.


Frågan om framtidens fondregler har samtidigt kantats av en skattediskussion. Svenska fonder har tidigare dragits med en högre skatt än många utländska konkurrenter, och för att råda bot på denna konkurrensnackdel har det i en färsk utredning föreslagits att skatten ska flyttas från fonderna till spararna. Förslaget har sågats av branschen, som menar att en sådan lösning leder till inlåsningseffekter.

Nu utreder regeringen hur det nya EU-direktivet ska genomföras i svensk lag, och ett fullständigt betänkande ska redovisas senast i oktober.

Branschen kräver nu att regeringen i ett och samma svärdshugg ger den svenska fondindustrin förutsättningar att konkurrera i Europa.

– Om Mats Odell verkligen menar något med Finansplats Stockholm och vill göra Sverige intressant, då måste man gå från ord till handling och skapa konkurrensneutrala regler, säger Lillemor Smedenvall, ordförande för Finansförbundet.


Mats Odell är medveten om branschens oro, men vill inte förekomma den pågående utredningen med några besked.

–Vi har ett stort fondsparande, och av konkurrensskäl måste det finnas ett brett urval av såväl svenska som utländska fonder. Då är det en viktig utgångspunkt att det ska finnas goda förutsättningar att driva fonder i Sverige, säger Mats Odell till SvD Näringsliv.