I tv-programmet Lyxfällan bekänner ångestfyllda shopaholics sina mörka ekonomiska hemligheter, får kreditkorten klippta framför tv-kameran och serveras sedan förmaningar om hur de ska stoppa resan mot kronofogdens köttkvarnar.

Men hur skulle råden se ut om några verkligt svåra fall stövlade in? Ta världens industrialiserade länder tillexempel. Skuldkrisen är inte verklighet bara i Grekland och Spanien; USA, Storbritannien och Japan är snart lika illa ute.

EU-ländernas samlade statsskuld är enligt IMF på väg mot 100 biljoner kronor (hundratusen miljarder) eller 200000 kronor per medborgare. Hur problemet ska lösas är ekonomerna inte överens om, men det tycks finnas några huvudspår:

•Svältkur: Den mest uppenbara medicinen handlar om att öka statens intäkter genom att höja skatter och samtidigt dra ned på till exempel sjukvård, skolor, försvar och pensioner. Men det är en svår väg. Greklands statsskuld hotar att nå 150 procent av BNP. Det kräver ett budgetöverskott innan räntorna är betalda på 8 procent per år bara för att hålla skuldnivån intakt, enligt vissa ekonomers beräkningar.

Ett land som ska spara sig ur skuldfällan riskerar att bara gräva ned sig i ett djupare hål eftersom ekonomin och därmed intäkterna krymper.

Det drabbade Argentina som gick i konkurs. Men andra har lyckats, inte minst Sverige. Vårt utgångsläge var dock betydligt bättre i form av en lägre skuldbörda än den som nu tynger många länder. Metoden kräver också politisk enighet, vilket kan förklara de steg mot överstatlighet som EU nu vill införa.

•Växa ifrån problemet: Öka statens intäkter genom hypersnabb tillväxt i ekonomin, till exempel genom en exportboom. Ett stort problem i Europa är dock att Tyskland fungerat som vårt eget Kina.

Tyskland knöt sin valuta till euron på en gynnsam nivå och har lyckats hålla löneökningarna i schack. Det har gjort att Tyskland kunnat exportera sina varor till resten av Europa som i sin tur haft stora underskott i sin handel och lånat pengar av Tyskland för att betala för dessa varor.

För att få fart på exporten måste länder som Spanien, Grekland och Italien, som inte kan devalvera, börja konkurrera med Tyskland genom att kraftigt sänka lönerna i landet. Svårt, minst sagt.

•Smita från notan – inflation: Grundidén bakom denna metod är att stigande priser, det vill säga inflation, urholkar värdet på pengar och därmed också värdet på den skuld som ska återbetalas. Stigande inflation kan i teorin åstadkommas genom att landets centralbank trycker pengar. Det har redan skett i Storbritannien och USA och när ECB i veckan började köpa statsobligationer var det ett steg på samma väg.

Allt fler ekonomer har faktiskt börjat förespråka den här lösningen. Det var genom högre inflation som USA fick ned sin statsskuld efter andra världskriget, som faktiskt var högre än dagens.

Men kritikerna säger att det är annorlunda nu. För att blåsa dem som lånat ut pengar genom att inflatera bort skulden krävs att det dröjer lång tid innan den ska betalas tillbaka. Långivarna kräver ju förstås högre ränta så fort nya lån ska tas upp. USA och andra länder är beroende av att ständigt ta upp nya lån och rulla gamla skulder vidare.

•Ställa in betalningarna: Att stater kastar in handduken är inte ovanligt i historien. Länder som Brasilien och Turkiet är exempel på länder som i modern tid tagit sig tillbaka efter att ha slutat betala på utlandsskulden.

För EU-länder är regelrätta konkurser inte sannolikt, mer troligt handlar det om någon slags ordnad nedskrivning av skulderna. Ett litet land som slutar betala blir paria på marknaden.

Men om landet är så stort att det är lika med marknaden, som USA, vad händer då? Det är okänd terräng. Fördelen med en skuldnedskrivning anses vara att det skapar en möjlighet till nystart.

Visst låter det kul? Som att tvingas välja ut vilken kroppsdel som ska amputeras. Om inte någon förstås kläcker en annan briljant idé.

Ordföranden i den amerikanska kongressens budgetkommission bad nyligen Microsoft att utveckla ett spel som går ut på att hitta en lösning på skuldkrisen. På så sätt hoppas man få in bra tips. Bollen har med andra ord passats vidare till kidsen. Det är ju ändå de som kommer att få betala till slut.