Omröstningen slutade med ännu en etappseger för premiärminister Giorgos Papandreou som i onsdags piskade igenom själva sparpaketet efter en känsloladdad debatt.

Omröstningen i går slutade med 154 röster för och 136 emot, bara en hårsmån från de 151 röster som krävdes för att lagstiftningen skulle godkännas.

Positiva signaler kom på torsdagen även från Tyskland där finansminister Wolfgang Schäuble meddelade att de tyska bankerna gått med på att bidra med 3,2 miljarder euro i nästa krispaket till Grekland på uppskattningsvis 110–120 miljarder euro.

Uppgörelsen innebär att bankerna frivilligt förlänger krediter som förfaller till betalning fram till 2014. Även franska banker är i princip beredda att omförhandla sina lån.

I parlamentet i Aten haglade det i går kritik mot polisens hårda ingripanden under onsdagen och natten till i går. Den ansvarige ministern Christos Papoutsis beskylldes för att ha tillåtit polisövergrepp och våld mot fredliga demonstranter.

–Det var en planerad provokation, dundrade kommunistpartiets ledare Aleka Papariga och kritiserade att regeringen försökte stämpla motståndare till sparpolitiken som huliganer.

Flera ledamöter hänvisade till den privata tv-stationen Alter som sent på onsdagskvällen visade scener där poliser såg ut att samverka med maskerade män när de tillsammans gick till attack mot demonstranterna.

Under upploppen skadades flera hundra personer. Minst 150 fördes till sjukhus, varav ett 30-tal poliser.

Våldet och den jäsande oron i det grekiska samhället är premiärminister Giorgos Papandreous akilleshäl.

De maskerade och väl förberedda anarkisterna från stadsdelen Exarchia, en stadsdel mitt i Aten som polisen sällan vågar sig in i, är ett mindre bekymmer.

Det stora problemet är den hittills tigande medelklassen som på nu allvar har börjat känna av sparpiskan som viner över landets 11 miljoner invånare. På dessa väntar nu nya skattehöjningar, nerdragningarna i den offentliga sektorn, privatiseringarna och sammanslagningar av statliga verk och myndigheter.

Varje enskild åtgärd kommer att stöta på hårt motstånd.

Hårdast lär striden bli om privatiseringarna som ska dra in 50 miljarder euro fram till 2015, ett belopp som oberoende ekonomer beskriver som fullständigt orealistiskt. Med högst 13 miljarder euro räknar den så kallade Privatisation Barometer i en färsk analys.

Klart står att facket kommer att motsätta sig varje försök att avskaffa privilegier och sänka kostnaderna i de statsägda bolagen. I kombination med Greklands tunga byråkrati och en snårskog av regleringar torde detta vara något av en mardröm för utländska investerare.

Lokala protester eller borgmästare som vägrar att släppa in utländska intressen försvårar saken, precis som bristande fastighetsregister och oklara ägarförhållanden. Den gamla flygplatsen Hellenikon står exempelvis tom sedan 2001, trots att både Qatar och spanska bolag visat intresse. Outnyttjad är även en stor del av den infrastruktur som byggdes inför OS 2004.