De stora skarorna 40-talister kommer snart att lämna arbetsmarknaden och gå i pension. Delvis ska de ersättas av ungdomar födda på 90-talet. Men det kommer att uppstå ett glapp som måste fyllas för att hindra Sverige från att halka efter.

En rapport som Arbetsförmedlingen nyligen släppte visar att den viktigaste faktorn för att dämpa effekten av generationsväxlingen är att förbättra integrationen av utrikesfödda på arbetsmarknaden.

–Den svenskfödda befolkningen minskar samtidigt som antalet utlandsfödda ökar från 2008 och framåt. Den demografiska utvecklingen ser likadan ut i Europa, så det är på den nivån som vi konkurrerar, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist.

Enligt henne är generationsväxlingen som landet nu står inför en gyllene chans för integration. Den kommer att slå hårdast mot glesbygdskommuner där antalet utlandsfödda är låg. Andelen pensionsavgångar fram till 2015 kommer att vara dubbelt så hög i glesbygden och övriga småorter jämfört med dem i storstäderna. Då är risken hög för att arbetskraftsbrist ska uppstå, och det kan i princip vara lika allvarligt som arbetslöshet.

Enligt Jan Ekberg, som är professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö, står drygt 100000 utlandsfödda utanför arbetsmarknaden. Den allt större gruppen finns framför allt i storstadsregionerna, och Jan Ekberg konstaterar att invandrarnas integration på den svenska arbetsmarknaden har försämrats genom åren.

–Fram till mitten av 1970-talet hade vi arbetskraftsinvandring, då folk rekryterades direkt till arbetsmarknaden. Sedan fick vi en flyktinginvandring, dessa människor var mer utbildade än arbetskraftsinvandrarna men trots det fick de svårigheter på arbetsmarknaden, förklarar han.

En tänkbar orsak kan vara att många av dem som kom hade flytt från utomeuropeiska länder, vilket gjorde att risken för diskriminering ökade. En annan var att utbildningssystemen i deras hemländer troligen skilde sig från det svenska. Dessutom hade den svenska ekonomin ändrat fokus, från tillverkningsindustri till tjänstesektor där det ställdes högre krav på språkkunskaper.

Statistiken visar en tydlig minskning av sysselsättningsgraden bland utrikesfödda på 1980-talet, trots dåvarande högkonjunktur.

Samtidigt infördes ”Hela Sverige-strategin”, för att styra flyktinginvandrarnas bosättning. Människor som kom från andra länder placerades ut i kommuner där tillgången på bostäder var god. Det var ett stort misstag, menar Jan Ekberg, eftersom bostäderna fanns på orter där det saknades jobb.

–Effekterna av det ser vi än idag. När man slopade strategin och nyanlända kunde flytta vart de ville valde ändå många att bosätta sig på orter där deras landsmän bodde och där arbetsmarknaden är trög.

2008 fick Jan Ekberg i uppdrag av finansdepartementet att undersöka om invandrare kan underlätta försörjningen av en åldrande befolkning. Slutsatsen blev att fler invandrare på arbetsmarknaden skulle kunna förbättra de offentliga finanserna med cirka 20–25 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 1 procent av BNP.

Men för att 100000 individer ska få jobb krävs kraftiga insatser, tror Jan Ekberg, och påpekar att många av dem har varit arbetslösa väldigt länge.

–Man får sätta in utbildningsinsatser och möjlighet att skaffa sig arbetslivserfarenhet. När det gäller nyanlända får man införa styrning till orter där det finns jobb, säger han.

Från och med december i år kommer Arbetsförmedlingen att få ett samordnande ansvar för nyanländas arbetsmarknadsintegrering. Det innebär att uppdraget flyttas från kommunerna till staten.

–Det finns ett misslyckande i att få in människor i föreningen Sverige på grund av olika anledningar. Det som är viktigt är att vi tar ett nationellt grepp när det gäller nyanlända med fokus på jobb, säger Angeles Bermudez-Svankvist.

Bland annat ska Arbetsförmedlingen validera invandrarnas utbildning och se om den behöver kompletteras. Men hon påpekar att det även är viktigt att jobba med attityder hos det privata och offentliga näringslivet så att utlandsfödda ses som potentiell arbetskraft.

–Detta är ett måste om vi ska behålla det välfärdssystem som vi har i Sverige. Alla resurser måste tas tillvara.