Men mest avgörande har vädret varit.
Den 1 november delades Sverige i fyra elområden vilket lett till högre elpris i det sydligaste elområdet än i resten av landet.
Året inleddes annars med prisfall tack vare milt och blött väder. Den svenska kärnkraften gick för nästan full maskin och vindkraftsproduktionen ökade rejält. Men brist i vattenmagasinen höll ändå priserna uppe på en relativt hög nivå. Och i februari drabbade en ny kallfront landet och priserna steg.
Men vårfloden kom tidigt, vattenmagasinen är välfyllda och elpriset har fallit rejält under året.
Tsunamin i Japan, som bland annat ledde till stora skador på kärnkraftsreaktorerna i Fukushima, fick den tyska regeringen att stänga åtta äldre kärnkraftverk och besluta om en avveckling av resten. Och elpriserna steg tillfälligt.
Upproren i Nordafrika och Mellanöstern påverkade också i viss mån priserna på den nordiska elmarknaden. Framför allt oljepriset, men även priset på kol, steg av rädsla för att oroligheterna skulle sprida sig till de stora oljeproducerande länderna.
Samtidigt hade konjunkturen i Sverige vänt och därmed ökade industrins elanvändning, framför allt inom järn- och stålindustrin.
