Stas Barabash, är professor i rymdfysik vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna. IRF har tagit fram mätinstrumentet Sara som är med på Chandrayaan-1.
Vad ska svenska Sara göra på månen?
–Vi tänker studera hur månens yta växelverkar med miljön och med rymden. Det finns ingen atmosfär eller magnetfält runt månen så de partiklar som finns i rymden växelverkar direkt med ytan - vilket påverkar ytans egenskaper. Detta ska vi studera.
Har ni något samarbete med andra rymdnationer också?
–Det som vi nu planerar att göra på månen har aldrig gjorts förut. Men det är intressant också för att förbereda ESA:s (European Space Agency) expedition till Merkurius år 2014.
Vad är huvudsyftet med Chandrayaan-1?
–Detta är Indiens första månprojekt. De ska kartlägga månens hela yta med mycket hög upplösning; satelliten kommer att befinna sig i en bana på 100 kilometers höjd från månytan under två år. Den kommer också att studera vad ytan består av: vilka mineraler och ämnen.
Indien har inte tidigare gjort sig känd som någon rymdnation. Varför satsar man nu så stort – trots att det finns så många fattiga i landet?
–Det finns en oerhört stark vilja i Indien att utveckla sin egen teknologi, att höja kompetens och forskning. Därför satsar de på rymden. De tror att en sådan politik hjälper till att utveckla hela samhället.
–Om man pratar med folk på gatan så känner alla till Chandrayaan. Och alla är väldigt stolta över projektet. Trots kostnaderna, cirka 80 miljoner dollar, tycker alla, från toppolitiker till mannen på gatan, att det är en helt rätt sak.
