• Bo-spread
Ränteskillnaden mellan bostadsobligationer och statsobligationer. Normalt anses bostadsobligationer vara nästan lika säkra som statsobligationer men finanskrisen har ökat bo-spreaden till mycket höga nivåer.
• Ted-spread
Ränteskillnaden mellan statsskuldväxlar (som är kortfristiga statliga lån via Riksgälden) och räntan på interbankmarknaden (som är räntenivån när banker lånar mellan varandra).
Normalt liten ränteskillnad men under finanskrisen har den så kallade TED-spreaden nått rekordnivåer.
• Obligation
Lånehandling där A lånar ut till B. Lånet är på längre löptid än ett år. B betalar ränta till A för att erhålla lånet. Obligationer ges ofta ut av staten, kommuner, företag och bolåneföretag.
• Statsskuldväxel
Riksgälden lånar, för statens räkning, pengar för att täcka upp tillfälliga behov av kontanter. Statsskuldväxeln löper normalt på tre till tolv månader.
• Statspapper
Riksgälden lånar för statens räkning via statsobligationer och statsskuldväxlar.
• Interbankmarknaden
Bankernas interna marknad med valutor och räntebärande papper. Bankerna lånar och lånar ut kortsiktigt när behov uppstår. Det jämnar ut överskott och underskott i det svenska banksystemet.
• Stibor
Förkortning för ”Stockholm interbank offered rates”. Stibor är ett snitt av bankernas interbankräntor, det vill säga de räntor som bankerna betalar när de lånar av varandra.
• Libor
Förkortning för ”London inter bank offered rate”. Libor är den ränta som bankerna tar för att låna ut till andra banker. Libor används som norm i Europa.
