Enligt SvD Näringslivs granskning har Telia Sonera köpt ut sin partner i den uzbekiska teleoperatören Ucell för 1,6 miljarder kronor. Pengarna går till en affärskvinna i Uzbekistan via företaget Takilant i skatteparadiset Gibraltar. Människorättsorganisationer och experter ser risker för att pengarna i själva verket går vidare till den politiska eliten i diktaturen Uzbekistan.

Svenska Amnesty är inte för handelsbojkotter av enskilda länder, men pressekreterare Elisabeth Löfgren säger att företag måste vara mycket varsamma med att pengarna inte går till ledande politiker.

— Då stödjer man indirekt deras brott mot mänskliga rättigheter och hjälper dem att sitta kvar. De får till och med betalt för att göra det, säger hon.

Svenska staten äger 37,3 procent i Telia Sonera. Den ansvarige ministern Mats Odell säger sig inte veta något om Takilant.

— Det har jag ingen närmare kunskap om. Däremot är jag trygg med att Telia Sonera följer de internationella konventioner när det gäller investeringar som EU och FN har fastställt, säger Mats Odell.

I samband med att regeringen skulle garantera lån till Saab sattes säkerhetspolisen Säpo på att granska köparen Spykers ryska ägare Antonov. Någon egen granskning av Telia Soneras partner i Uzbekistan har regeringen inte genomfört.

— Det har vi inte. Men det är en sak för Telia Soneras styrelse. De drar inte alla investeringar för huvudägaren, säger Mats Odell.

Spelar det någon roll var Telia Soneras pengar går?

– Jag kan inte uttala mig om det. Jag kan inte detaljstyra investeringar i ett bolag. Affärerna ska vara långsiktigt hållbara och följa de konventioner som FN och EU har fastställt.

Om det skulle visa sig att det är personer kopplade till Uzbekistans regim som får del av de här pengarna, hur skulle du reagera då?

—Det som är viktigt för mig är att Telia Sonera följer de regler som finns för investeringar. Vi vet att det här långtifrån är några demokratier. Men just investeringar i tele- och datakommunikation är en förutsättning för att demokratisering ska slå rot.

Om de här pengarna indirekt bidrar till att hålla kvar regimen vid makten och ger den resurser, spelar det någon roll?

— Det viktiga är att man följer konventionerna. Sedan måste styrelsen och ledningen ha principer för sina investeringar som de fattar beslut om.

Finns det några länder som du på rak arm tycker att Telia Sonera inte bör investera i? Nordkorea?

— Jag har på rak arm inget sådant underlag. Om Nordkorea kunde få en fungerande teleinfrastruktur skulle det vara ett steg i rätt riktning, men det är inget projekt som verkar aktuellt.

Vad ser du för risker med att investera i länder som Uzbekistan?

—Det kan jag inte bedöma. Det är en fråga som behandlas av ledningen och styrelsen. De här länderna vi talar om är på ett sätt riskinvesteringar men det är värdefulla investeringar på det sättet att de bidrar till utveckling och genom att ge en väldigt god avkastning till Telia Soneras ägare.