Antalet utländska bemanningsföretag i Sverige växer. Bland dem finns både seriösa och oseriösa men det är svårt att skilja agnarna från vetet och Skatteverket efterlyser nu skärpta regler.

– Vi behöver få veta mer om dessa bolag för att kunna kontrollera dem. Vi vill att det ska finnas någon typ av registrering. Som det är nu vet vi inte ens var de anställda arbetar, säger Pia Bergman, samordnare för Skatteverkets svartjobbsgranskning.


EU:s fria rörlighet ger företag möjlighet att verka i andra länder än hemlandet utan särskilda tillstånd. Det är tänkt att skapa fler jobb och en mer flexibel arbetsmarknad. Men det finns också företag som utnyttjar systemet.

Genom att spela de olika ländernas lagar och regler mot varandra konkurrerar de på helt andra villkor än de inhemska företagen.


Utländska företag kan undgå att betala skatt i Sverige, men bara om de inte har ett så kallat fast driftställe här. Med andra ord, de får bara vara i landet tillfälligt. Ett kontor eller längre projekt kan leda till att Skatteverket bedömer att företaget har fast driftställe i landet.

Men genom att systematiskt lägga ned verksamheten och starta ett nytt företag med annat namn och organisationsnummer kan företag kringgå regeln och därmed också undvika svensk skatt.

– Det här är en grå sektor och kriminella använder det som fasad för till exempel svart arbetskraft, säger Pia Bergman.


Genom att byta namn och organisationsnummer lämnar de utländska företagen också stora skatteskulder som aldrig betalas.

Skatteverket har under drygt två års tid utrett 23 utländska företag vars sammanlagda skatteskulder ligger på 162,5 miljoner kronor.

Pia Bergman säger att minst lika många bolag utreds just nu och Skatteverket kommer att fördubbla insatsen under nästa år.


SvD Näringslivs granskning visar också att utländska företag kan utnyttja regelverket för att få betydligt lägre arbetsgivaravgifter, genom att registrera företaget och de anställda i det land som är mest fördelaktigt.

Irland har till exempel en arbetsgivaravgift på 11 procent, långt lägre än Sveriges 32 procent.

– Då blir man plötsligt 20 procent billigare än svenska företag, och det är helt lagligt. Jag hittade till exempel ett engelskt företag som hette Lidingö bygg och renovering när jag sökte på internet. Varför finns ett sådant företag i England? säger Thord Pettersson som är utredare vid LO.


Men engelska och irländska löner är inte särskilt låga och därför anställer företagen hellre arbetare från ett annat land, till exempel Polen. För att betala irländska arbetsgivaravgifter krävs visserligen att de anställda har jobbat i landet i minst tre månader, men det kontrolleras sällan.

Sverige har dessutom en regel som säger att utländsk arbetskraft kan jobba här i sex månader utan att betala skatt. För att utnyttja detta registrerar vissa bolag sina anställda som arbetskraft i sex månader, därefter jobbar de svart.


Pia Bergman säger att det är en lukrativ marknad och att det krävs en rad åtgärder om man vill komma tillrätta med fusket.

– Det krävs både lag- och attitydförändring. Vi vill kunna gå ut på arbetsplatser och kontrollera, det kan vi inte nu. Det är även viktigt att höja medvetandenivån hos folk.

– Många reagerar med ilska när de ser att människor utnyttjas men det är när man ska köpa tjänster som man ska komma ihåg att kriminalitet kan dölja sig bakom det låga priset.