Redan några månader innan kollapsen av Lehman Brothers föll domen från National Bureau of Economic Research (NBER): USA befinner sig i recession. Och även om den allmänna bilden är att svackan redan är över har myndigheten, som daterar landets konjunkturcyklar, vägrat att skriva under på ett sådant påstående. Skälet är den skyhöga arbetslösheten.
När Lehman Brothers föll för två år sedan, och numera klassiska bilder kablades ut på tidigare anställda som lämnade byggnaden med kartonger i nävarna, var det början på en flodvåg av massuppsägningar som tvingade arbetsmarknadsministern Elaine Chao att gång på gång ta fram suddgummit. Från att ha haft en arbetslöshet på 6,2 procent när Lehman Brothers brakade samman, vilket redan det var relativt högt, ökade siffrorna konstant till dess att de nådde ett max på 10,1 procent i oktober 2009. Även om situationen har förbättrats något med en arbetslöshet på 9,6 procent i augusti 2010 är den senaste tidens utveckling inte något att ta lätt på. Flera faktorer visar på detta:
1 Sedan NBER förklarade recessionen officiell har nästan 8 miljoner människor förlorat sina jobb – tre gånger mer än krisen 2001–2003. Recessionen, skildrad ur ett jobbperspektiv enligt grafiken ovan, har pågått i mer än 30 månader och är därmed oerhört djup och utdragen. Ett av skälen till krisens omfattning är att den har orsakats av ett krackelerat banksystem och stora skulder i hushållen, till skillnad mot exempelvis de två tidigare kriserna som frammanades av för stora lager och en överdriven investeringsoptimism.
2 I augusti 2007 var 19,5 procent av den totala mängden arbetslösa att beteckna som långtidsarbetslösa – det vill säga att de varit utan arbete i mer än 27 veckor. Två år senare har den siffran mer än fördubblats till 42 procent, vilket är en av de högsta siffrorna som någonsin har uppmätts i USA.
3 Obama har lanserat ett flertal stödpaket för att komma till bukt med den envisa arbetslösheten. Men även om det efterlängtade uppsvinget ännu inte har kommit är många experter överens om att detta är vägen att gå, framför allt genom stödpaket riktade mot infrastrukturen. I förra veckan lanserades ett paket värt 50 miljarder dollar mot just infrastruktur men som även rymde grön energi. En positiv indikator om att något håller på att ske i positiv riktning är att antalet arbetade timmar har ökat något. Det anses ofta vara en viktig indikator som ligger steget före en vändning.
Obama har även förlängt utbetalningstiden för a-kassan. Dels för att underlätta för de ofta skuldsatta att betala tillbaka på sina lån, dels för att uppmana till konsumtion. Den sistnämnda biten är oerhört viktig då landets ekonomi vilar tungt på en ständig konsumtionsspiral.
4 Vanligtvis brukar delstaterna kunna bidra till återhämtningen genom att nyanställa men denna gång är verkligheten annorlunda. Antalet anställda har minskat kraftigt och i exempelvis juli fick nästan 50000 personer sluta sina arbeten på delstats- och kommun- nivå. Under innevarande räkenskapsår, som för många delstater börjar i juli, måste delstaterna tillsammans ta itu med ett underskott som uppskattas till drygt 1000 miljarder kronor, enligt forskningsinstitutet Center on Budget and Policy Priorities (CBPP).
Amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) lanserade nyligen ett stödpaket på 26 miljarder dollar till krisdrabbade delstater för att stimulera fler arbetstillfällen, men detta har inte övertygat alla om att krisen kommer att lösas. Analytiker varnar för att vissa delstater snarare kan komma att drabbas av en dubbeldipp. En av dessa är Nevada som för blott tre år sedan var USA:s snabbast växande delstat men nu har ett underskott på 54,0 procent och högst arbetslöshet i landet, 14,3 procent.
Läget i USA i dag - två år efter kraschen:
Börslyft uteblev
Tendensen hade varit tydlig i nästan ett år – börsen var på väg ned. När Lehman Brothers sedan föll spred sig paniken på allvar på världens aktiemarknader. Kris-rubrikerna avlöste varandra när stressade handlare på börsgolven försökte få kontroll på situationen men utan att lyckas. Ett år senare var dock en slags revansch påtaglig runt om i världen med enorma lyft på aktiemarknaderna även om återhämtningen inte var fullkomlig, särskilt inte jämfört med toppen i oktober 2007.
Idag har flera börsindex återhämtat sig med full kraft, exempelvis är Stockholmsbörsen plus 28,7 procent sedan kraschen på Wall Street. I New York däremot har utvecklingen varit blandad. Medan Nasdaq har lyft med 4,82 procent sedan den 15 september 2008 har Dow Jones och S&P 500 noterat motsatt utveckling – ned 3,4 respektive 5,9 procent. Vid en jämförelse med börsernas topp-nivåer i oktober 2007 är dock återhämtningen långt ifrån bärgad: minus 20 procent för Nasdaq, 25,2 för Dow Jones och 28,2 procent för S&P 500.
Ett annat sätt att skaffa sig en bild av börsmarknaden är genom Vix-indexet på terminsmarknaden Chicago Board Options Exchange (CBOE). Indexet mäter kurskasten – volatiliteten – för optioner utställda på aktier som ingår i New York-börsens S&P 500-index och brukar användas som ett slags orosindex för hela finansmarknaden. Ju högre siffra, desto stökigare marknad. Vix-indexet pendlar vanligtvis mellan 10 och 40 och har ett snitt på runt 20. Strax före årsskiftet 2008 sköt det i höjden och nådde 80, vilket då var liktydigt med fullständig panik. Idag har Vix fallit tillbaka till 21.
DANIEL KEDERSTEDT
Husägarna klarar lånen bättre
Det är ingen tröst för amerikanska villaägare med skulder som är större än värdet på huset – underwater som termen lyder – men flera samverkande faktorer tyder på att en stabilisering är på gång.
De ökända så kallade sub- primelånen var en starkt bidragande orsak till den globala finanshärdsmältan. Nidbilden visade ett par fattiga som satt och gungade på en veranda någonstans i sydstaterna, men i sanningens namn bidrog även medelklassamerikaner som förköpt sig, belånade sina villor för högt eller helt enkelt spekulerade i ständigt högre priser.
Läget förblir förvisso kärvt i gamla tillväxtområden som Nevada, Florida och Kalifornien, samt i regioner som drabbades hårt av finanskrisen – till exempel Michigan. Men de senaste siffrorna från bankföreningen Mortgage Bankers Association visade att fler klarade att betala amorteringarna under det andra kvartalet i år jämfört med det första kvartalet (9,85 procent släpade efter april–juni, mot 10,06 procent januari–mars). Talet beträffande villaägare som hotades av utmätning hade också sjunkit.
Det är för all del fortfarande köparens marknad, särskilt i Miami och i Las Vegas som toppar kategorin ”Flest utmätta villor” i hela USA. I den senaste prognosen från fastighetsmäklarförbundet National Association of Realtors, NAR, nu i september radas hela tio punkter upp som sammantaget tyder på att det värsta är över. Däribland märks: en viss tillväxt i ekonomin, fler nya jobb i privata näringslivet, en trend uppåt för medianpriserna samt fortsatt låga lånekostnader.
Räntan på ett 30-årigt bolån, strax över 4 procent, är i år lägre än på 30 år, enligt NAR. Beträffande affärsfastigheter konstaterar NAR-experterna att antalet outhyrda lokaler avtagit något men att pressen neråt på hyrorna består.
KARIN HENRIKSSON
Stärkt konsumentförtroende
De amerikanska konsumenterna tycks ju fler än en gång ha hållit hela världsekonomin igång men nu har de tvingats hålla igen i ett par år – och lärt sig att det kan ha ett värde i sig.
En gammal tumregel lyder att amerikanska ”shoppers” står för två tredjedelar av USA-ekonomin. Fram till finanskrisens början 2008 togs stadigt stigande villapriser till intäkt för att handla, antingen det rörde sig om nya kapitalvaror till hemmet eller smått onödiga lyxvaror.
Sedan fick konsumenterna dra åt svångremmen rejält och i den mån de hade pengar över satte de in dem på banken, med följd att sparkvoten steg till den högsta nivån sedan början av 1990-talet. Flera kända kedjor slog igen helt, exempelvis heminredningskedjan Linens ’N Things, eller tvingades dra ner på antalet butiker.
Nu, två år senare, har konsumentförtroendet stärkts en aning. För tillfället pågår årliga Back- to-schools-kampanjer i varuhusen och flera av dem rapporterar att försäljningen ökat med 2–3 procent jämfört med förra året. Ruljangsen får extra fart i flera delstater som slopar säljskatterna under skolstartsperioden.
Det återstår dock att se hur de här reakampanjerna påverkar resultaten i de stora varuhusen och i kedjor som särskilt vänder sig till tonåringar. Årets viktigaste säsong i detaljhandeln, julen, närmar sig med stormsteg och analytiker befarar att konsumenterna väntar sig fortsatta lock- priser med risk för att vinsten för helåret krymper eller uteblir.
När världens största butikskoncern, Walmart, redovisade siffrorna för andra kvartalet häromveckan framgick att vinsten stigit med 3,6 procent samt att prognosen skrivits upp en aning. Koncern-chefen Mike Duke varnade att man tippar att kunderna kommer att förbli försiktiga, å andra sidan framhöll Walmarts ledning också att man själva skurit i de interna kostnaderna.
KARIN HENRIKSSON
