USA:s bruttonationalprodukt (BNP) växte med 3,2 procent under fjärde kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal året före. Det visar en första beräkning från landets handelsdepartement.
Analytiker hade väntat sig tillväxten skulle hamna på 3,5 procent, enligt en Reuters-enkät.
Under tredje kvartalet 2010 växte med BNP med 2,6 procent på årsbasis.
Trots att förväntningarna var högre reagerade marknaden positivt. Börsindexen på Wall Street steg i terminshandeln, medan dollarn tog igen något av fallet mot valutor som yenen och euron. Även mot kronan blev det en rörelse uppåt för dollarn.
- Det är en stark siffra, om du tar bort den negativa effekten från inventarier. Tittar du bara på privatkonsumtionen ökar den med över 4 procent, säger Richard Falkenhäll, analytiker på SEB.
USA:s BNP under kvartalet, exklusive lagereffekterna, steg med 7,1 procent. Mätt med det måttet hade analytiker i snitt räknat med 5,4 procent.
I en separat rapport från USA:s arbetsmarknadsdepartement redovisas samtidigt en ökning av arbetskostnaderna i USA med 0,4 procent under fjärde kvartalet. För hela 2010 innebär det att löner och annan ersättning i USA steg 2 procent, vilket bortsett från krisåret 2009 är den lägsta årstakten sedan 1982.
- Hushållens konsumtion bidrar med över 3 procentenheter till BNP-siffran. Det är det starkaste bidraget vi sett därifrån sedan före krisen, säger Richard Falkenhäll.
Att privatkonsumtionen börjat komma i gång har redan antytts i starka detaljhandelssiffror från USA under hösten.
- Nu får vi en bekräftelse på det.
Den ovanligt stora lageravvecklingen, som följer på fem kvartal i rad med positiva bidrag från lageruppbyggnad, kan bero på ökad efterfrågan, enligt Falkenhäll.
- Förhoppningsvis handlar det inte om att man skurit ned i produktionen, som under krisen.
Falkenhäll räknar med att tillväxten i USA tilltar i år, åtminstone under årets två första kvartal.
- Med de indikatorer vi har och detaljhandelsförsäljningen vi sett kan det närma sig uppåt 4 procent under första halvåret i år.
Fast USA:s ekonomi brottas samtidigt med stora problem, inte minst på bostads- och arbetsmarknaden, konstaterar han.
- Huspriserna kan komma att falla för tredje året i rad i år. Och arbetslösheten ser ut att bita sig fast strax under 10 procent.
Ett viktigt steg ur krisläget vore enligt Falkenhäll att få i gång sysselsättningen.
- Det man vill se är att det börjar skapas nya jobb. Det behövs 250 000-300 000 nya jobb per månad. De krävs för att på lång sikt ha en stabil arbetsmarknad.
Årets första månadssiffra från USA:s arbetsmarknad ska redovisas nästa vecka.
