Svaret på frågan ligger i hur USA svarar på EU:s klimatbud. Utan ett stort klimatåtagande från USA blir det nämligen inget nytt globalt klimatavtal i Köpenhamn i december.
–EU har ett starkt bud och nu hoppas vi att det ska leda till att USA och andra också ger sina bidrag, sade Reinfeldt vid presskonferensen i Bryssel.
Ett första preliminärt svar kan komma redan idag. Fredrik Reinfeldt träffar nämligen idag klockan 14 (USA-tid) president Barak Obama i Washington. Det är ett bilateralt möte, så något formellt svar från USA är inte sannolikt.
På onsdag är det sedan ett formellt toppmöte EU-USA i Vita Huset, med Fredrik Reinfeldt som ordförande för EU-delegationen.
Det bud som Reinfeldt kan presentera för Barak Obama innehåller i punktform följande:
• EU-länderna åtar sig att tillsammans minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent till 2020, räknat från nivån 1990; men bara om andra länder gör motsvarande åtagande i ett folkrättsligt bindande klimatavtal.
• EU:s stats- och regeringschefer är överens om att den totala kostnaden för att hjälpa de fattigare länderna att minska sina utsläpp uppgår till minst 100 miljarder euro per år från 2020 (en euro kostas cirka 10:20 kronor). Denna klimatfinansiering anses vara en förutsätning för ett avtal i Köpenhamn.
• EU-regeringarna uppskattar att mellan 22 och 50 miljarder euro av de 100 miljarderna måsta komma från de rikare ländernas offentliga kassor. EU-regeringarna åtar sig att ställa upp med sin ”rättvisa del” av de pengarna.
• Det krävs omedelbart 5–7 miljarder euro för att ”snabbstarta” omställningen i de fattigare länderna.
• Vem som ska betala hur mycket (de fattigaste undantas) kan räknas fram med en fördelningsnyckel som tar hänsyn till utsläpp och betalningsförmåga.
Med detta bud har EU nu spelat över bollen till USA. Något bindande besked från USA är dock inte att vänta. Obama har inte senatens mandat ännu. Och det är därför långt ifrån klart om han alls kommer till Köpenhamn.
