WASHINGTON Det amerikanska civilingenjörsförbundet ASCE sammanställer regelbundet rapporter om hälsotillståndet i infrastrukturen i landet. Och, kort sagt, det är inte gott.

I den senaste upplagan framhölls att landet riskerar att halka efter i världsekonomin redan 2020 om inget görs. Exporten minskar, hushållen tvingas att betala mer för transportkostnader och BNP blir inte så stor som den skulle kunna vara.

Bokstavsbetygen (A är bäst) blev: flygplatser D, broar C, dammar D, dricksvatten D-, elnät D+, förvaring av giftigt avfall D, kanaler för inrikes sjöfart D-, skyddsvallar D-, parker C-, järnvägar C-, vägar D-, skolor D-, soptippar C+, kollektivtrafik D, avloppsledningar D-.

Det är alltså förödande, även om man väger in att civilingenjörerna har ett egenintresse i infrastrukturprojekt och att ASCE lyfter fram vackra nya broar i andra länder på sin hemsida. ASCE konstaterar att med det för knappa 100 miljarder dollar per år skulle kunna skapas en miljon jobb. Dessutom skulle antalet restimmar för pendlare krympa dramatiskt.

I andra uppskattningar framkommer liknande fakta. Kommunikationsdepartementet har exempelvis fastslagit att 12 procent eller 71000 broar uppvisar ”svagheter” och att dålig vägbeläggning kostar bilisterna i genomsnitt 335 dollar (över 2 000 kronor) per år.

Infrastrukturprojekt – och då utan att dra fram att USA ligger långt efter tätskaran i bredbandsutbyggnad – ingick redan i president Obamas första stimulanspaket mitt under brinnande finanskris 2009. Huruvida pengarna användes på bästa sätt är mycket omtvistat och likaså tycktes Obama-administrationen ha underskattat tidsåtgången i dylika projekt.

Men, Barack Obama kom tillbaka till ämnet i sitt senaste stimulansförslag och hans anhängare gladdes åt den nya kämpaglöden de tycker sig ha upptäckt hos en president som verkar ge upp ansträngningarna att nå kompromisser med republikanerna.

–Privata byggkoncerner i hela Amerika bara väntar på att få sätta igång arbetet, sa Obama i sitt jobbtal i kongressen för ett par veckor sedan och fortsatte med att en bro mellan delstaterna Ohio och Kentucky är i akut behov av reparationer.

Strax efteråt begav han sig till nämnda bro, Brent Spence-bron i Cincinnati, som förbinder republikanske talmannen John Boehners hemstat, Ohio, med den republikanske minoritetsledaren i senaten, Mitch McConnells hemstat, Kentucky. Enligt uppgifter i lokalpressen skulle en renovering av bron, som trafikeras av 150 000 fordon per dygn, gå på 2,4 miljarder dollar. Projektet är tänkt att sättas i gång 2013 men finansieringen är inte ordnad.

–Förr hade vi bästa infrastrukturen i världen. Det var vi som byggde järnvägar och motorvägsnät över hela kontinenten, Hoover-dammen och Grand central i New York. Hur kan vi ens tänka på att luta oss tillbaka medan länder i Europa och Asien bygger nya flygplatser, snabbare tåg och bättre broar? frågade Obama.

Republikanerna avfärdade Obama-besöket som ett ”kampanjtrick”. Men en annan tongivande republikan, Eric Cantor, har sagt att han inte utesluter sådana utgifter. I opinionsmätningar säger folk att de är för sådana projekt, för övrigt också att de gärna skulle se högre skatter för miljonärer.

–Vi gratulerar presidenten för att ha intagit ledarskapsrollen i denna avgörande fråga, sa Patrick Natale, ordförande i ASCE, efter Obamas tal.

Budgethökar i Tea party-rörelsen invänder att man inte bara kan titta på pengar. Senator Rand Paul (son till Ron som är något av Tea party-rörelsens gudfader) framhöll i ett eget tal vid en bro att han vill inrätta en fond för infrastrukturbyggen – men den ska inte innehålla några av de senaste årens alltmer politiskt korrekta projekt som tunnlar för utrotningshotade sköldpaddor.

Industriförbundet US Chamber stöder fler infrastruktursatsningar, liksom facket AFL-CIO. Men oavsett om Obamas jobbplan och förslaget om en infrastrukturbank går igenom eller ej täcker inte dessa anslag behoven. På en del orter, som storstaden Philadelphia, prövar man därför nya idéer som mer porös asfalt och gräs på taken för att regnvatten inte ska översvämma gamla avloppsledningar och -tunnlar. I Louisiana verkar krafter för mer naturlig kontroll av vattenflöden i samband med tropiska oväder, tillbaka till våtmarker i stället för vallar och pumpar.

Det kan tänkas att en annan idé, helt enkelt att minska energiförbrukningen och trafiken, vinner terräng med mer arbete i hemmen, samåkning, bättre byggmaterial etcetera.