På en vecka har Stockholmsbörsen fallit med mer än 6 procent.
Starka bolagsrapporter och minskad oro för att skuldkrisen i Sydeuropa räcker inte längre till. Inte ens de ekonomiska ljusglimtarna från Tyskland.
Börsen, kronan och räntorna kanar utför igen.
Marknaden slickar ännu såren efter vårens skuldkris i Europa, där flera års åtstramningar ska till för att få ordning på finanserna. Därtill kommer avmattningstecken från Kina. Men det som främst driver på utvecklingen kommer från andra sidan Atlanten, enligt Mikael Johansson, ekonom på SEB.
– Förtroendet för USA-konjunkturen har börjat svikta, säger han.
Sverige, ett litet exportberoende land, är som vanligt sårbart när det blåser snålt och investerare börjar dumpa riskfyllda placeringar.
Det märks inte minst på kronan, som på onsdagen var nere vid 7:50 kronor per dollar. Det är den lägsta noteringen på drygt en månad. Nivån kan jämföras med toppar under 7:10 kronor per dollar för bara ett par veckor sedan.
Stockholmsbörsen, som ofta följer med Wall Street upp och ned, har också genomgått en dramatisk färd utför de gångna dagarna.
I mitten av augusti, efter en stark sommar, låg börsen nära nytt årshögsta. Men den gångna veckan har 6 procent av börsens värde raderats ut.
USA:s problem präglas av svag konsumtion, svajiga jobbsiffror och en förvånansvärt stelfrusen bostadsmarknad. Återhämtningen har hittills främst handlat om storbolag som repat sig med draghjälp från lagerpåfyllning och stimulanspolitik.
Småföretag och hushåll håller tillbaka konsumtion och investeringar och ekonomin är inte alls så självgående de flesta hade räknat med.
Normalt brukar första året efter en recession i USA ha en tillväxt på 5—6 procent. Nu ligger snittprognosen bland ekonomer på en årstillväxt på 2,9 procent i USA. Och fler nedrevideringar står för dörren, tror Johansson.
– Det riskerar att hamna under den historiska trenden. Då kommer risken för att arbetslösheten i USA på nytt börjar öka, säger han.
Allt fler drar nu paralleller till den japanska utvecklingen efter bubblan på 1980-talet, som följdes av tio års prisfall och nolltillväxt.
– Det är en lite otäck spiral, säger Johansson.
