Representanthuset, som domineras av Republikanerna, skulle ha tagit ställning till talmannen John Boehners förslag. Men han lyckades inte få tillräckligt stöd från de egna leden. Tea Party-anhängare har krävt större nedskärningar.

Finansminister Anders Borg kallar budgetkrisen i USA för en mycket ”besvärlig situation”.

- Det pågår helt enkelt ett ansvarslöst politiskt spel där man låser nödvändiga lösningar från båda sidor. Det är alldeles uppenbart att ett land som har ett så stort underskott som USA behöver göra såväl rätt betydande skattehöjningar som rätt betydande utgiftsåtstramningar. Det tycks man ju inte vara kapabel att ta i, säger Anders Borg.

Givet att offentliga finanser i USA också på sikt är pressade, är det här en faktor som bidrar till en onödig osäkerhet i världsekonomin, enligt finansministern.

- I en mer akut mening måste man lösa det här med skuldtaket, säger Anders Borg.

TT: Räknar du med att USA fixar det här?

- Jag utgår ifrån att det till slut måste landa i att man löser skuldtaket. Det är väldigt svårt att överblicka konsekvenserna om man får en annan situation. Det vore en allvarlig utmaning för återhämtningen, säger Borg och fortsätter:

- Däremot kvarstår sedan att man inte har löst den grundläggande situationen med ett mycket, mycket stort budgetunderskott. Det måste till någon typ av förändring hos både demokrater och republikaner. Det behövs helt enkelt både skattehöjningar och utgiftsneddragningar, säger han.

Stockholmsbörsen har hittills fallit runt 2,9 procent den här veckan och kan till stor del förklaras med oro över den europeiska skuldkrisen och om den amerikanska kongressen ska lyckas rösta igenom en höjning av landets skuldtak. Men eftersom USA väntas nå det nuvarande skuldtaket redan den 2 augusti upplevs höjningen av detta som ett akutare problem.

Och det är oron för en möjlig amerikansk betalningsinställelse på de statliga lån som förfaller som har lagt sordin på finansmarknader världen över. Men om man som svensk sparare ska vara orolig beror helt enkelt på vilket utfall man tror på, säger Jan Häggström, chefekonom på Handelsbanken, till TT.

- Om utgångspunkten är att man får en lösning även om den kommer fem i tolv så behöver man inte oroa sig så mycket. Men om det skulle visa sig att de inte kommer överens, då tror jag att det blir en period där osäkerheten ökar. Vilka betalningar ska ställas in och vad blir följdeffekterna av det? Det kommer att smitta av sig på andra länders obligationsmarknader och aktiemarknader.

Häggström säger att oron för detta scenario har bidragit till att sänka börserna, men att nedgångarna har varit relativt begränsade tyder på att det finns ganska stora förväntningar på att man ska lyckas rösta igenom en höjning av skuldtaket.

- Jag tror att utgångspunkten för väldigt många är att det ändå kommer en uppgörelse, även om det sker i sista sekund. Och har man den utgångspunkten och blir besviken över att amerikanska politiker ändå inte lyckas fixa det här, ja då har vi ytterligare reaktioner att vänta på börsen.

Vilka och hur stora konsekvenserna blir på marknaderna om USA inte lyckas nå en överenskommelse om en höjning av skuldtaket beror på vilka åtgärder staten i så fall vidtar.

Oundvikligt är att landet måste välja vilka betalningar som ska prioriteras. Väljer man att skjuta upp eller inte betala vissa av statens löpande utgifter, som till exempel utbetalningar av bidrag och löner till statsanställda eller helt enkelt stänger vissa funktioner så lär inte effekten på marknaderna inte bli så dramatisk för finansmarknaden, säger Jan Häggström. Det kan dock ha ett högt politiskt pris då det skulle orsaka missnöje bland väljarna.

Om USA i stället väljer att inte återbetala statens lån och de räntor som förfaller på dem så skulle de ekonomiska konsekvenserna i stället bli större och mer svåröverskådliga.

- I ett bra scenario så är det inga stora enskilda förluster men i ett dåligt scenario så har någon enskild aktör mycket mer än andra, och om det är en central aktör som Lehman eller försäkringsbolaget AIG så kan det i sin tur få stora konsekvenser för att de har förpliktelser mot andra aktörer, säger han.

Men någon ny finanskris tror inte Häggström på. En skillnad är dock att då var det främst privata aktörer, som banker och finansinstitut, som drabbades. Om landet USA däremot inte klarar av att fullgöra sina åtaganden så skulle situationen bli svårare att förutse då landets statspappersmarknad har en central roll i världen.

- Här är det en viktig systemfunktion som den amerikanska statspappersmarknaden har för det globala finansiella systemet och därför blir det mycket svårare att överblicka följdverkningarna, säger han.

En positiv faktor är att centralbanker och andra viktiga institutioner är bättre förberedda nu än de var under finanskrisen.

- Lehman var en krisövning i full skala och effekterna av det är att alla vet vad som behöver göras och alla kan utgå från att det kommer att göras. Det kommer att göra effekterna på systemet betydligt mindre, säger Häggström.

Och även om ingen uppgörelse nås och USA inte får låna mer från den andra augusti, så innebär det inte att pengarna tar helt slut. Till dess dröjer det ytterligare ett par veckor, säger Häggström.

- Att Obama sätter upp en deadline behöver inte betyda att det är samma deadline som marknaden har, säger han.