De har kört i diket gång på gång. När EU:s nuvarande bankinspektion, EBA, har gjort stresstester på banker i Europa har de träffat fel flera gånger. Banker har fått grönt ljus och bara några månader senare hamnat i akuta problem. Det är oroväckande, menar Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt. Själva tanken med förslaget om en ny bankunion är nämligen att inrätta en överstatlig europeisk finansinspektion, fast mycket större och mäktigare än dagens EBA – ett slags super-finansinspektion i Europeiska centralbankens (ECB:s) regi. ECB får i så fall tillsyn över cirka 6000 europeiska banker.

– De havererade stresstesterna vi har sett visar att central tillsyn inte är bättre än nationell. Sverige bör inte gå med i bankunionen, säger Jonas Sjöstedt.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, håller inte med. Han har ingen åsikt om Sverige ska gå med eller inte men han tycker ändå att idén om en europeisk super-finansinspektion är logisk.

– För mig handlar det om att kvalitetssäkra banktillsynen i Europa. Det är uppenbart att du inte kan lita på den nationella tillsynen i vissa enskilda länder i dag. Det i sin tur kan leda till finansiell instabilitet som snabbt kan sprida sig som en löpeld till resten av Europa, säger Robert Bergqvist.

• LÄS MER: Grekland kan få mer tid – men inte pengar

Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken, tycker också att det är rimligt att man lägger tillsynsuppdraget centralt på EU-nivå.

– Men det betyder inte att man måste bygga upp en jättemyndighet i Frankfurt, där ECB sitter i dag. Det går inte att fjärrstyra en sådan jättekoloss från Frankfurt. Man får använda de tjänstemän som finns på lokal nivå och ge dem delvis nya uppgifter, säger Jan Häggström.

Även Nordeas vd Christian Clausen har i egenskap av ordförande i den europeiska bankföreningen välkomnat förslaget i försiktiga ordalag.

De havererade stresstesterna vi har sett visar att central tillsyn inte är bättre än nationell. Sverige bör inte gå med i bankunionen

Jonas Sjöstedt, ledare för Vänsterpartiet och före detta EU-parlamentariker.

Bankunionen riktar sig inte till Sverige i första hand utan till länderna som är med i eurosamarbetet. Sverige kan gå med om man vill. Men både statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg har tidigare signalerat tveksamhet. Delvis har man samma argument som Jonas Sjöstedt, man är skeptisk till att föra upp nationella tillsynsregler till EU-nivå.

En europeisk bankunion är det stora samtalsämnet i finansvärlden i dag. Förslaget är snårigt och uppdelat i flera delar. Men för den vanliga svenska bankkunden är konsekvenserna ändå enkelt beskrivna: Inga alls. Syftet med den nya bankunionen är att minska risken för nya bankkrascher genom tuffare regler och kontroll men det är inget kunden på bankkontoret kommer att märka av på kort sikt.

Tidsplanen är extremt forcerad. I går lade alltså EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso officiellt fram förslaget och redan i mitten av december hoppas anhängarna att EU:s ledare ska säga ja vid ett toppmöte i Bryssel. I så fall kan de nya reglerna börja införas i januari 2013.

Men förslaget om en ny bankunion är egentligen ett stympat förslag. Det är bara en av tre delar som nu ligger på bordet. Det är därför man kan tala om en urvattnad version av bankunion.

Robert Bergqvist menar att den här första delen – den om gemensam tillsyn – är den enkla delen. De andra två delarna är betydligt svårare att genomföra.

– Det handlar om en överstatlig bankakut och sedan en gemensam insättningsgaranti inom euroområdet. Här kommer det att bli mycket mer komplicerat att nå politisk enighet. Och det är först när man har genomfört alla de här delarna man kan tala om en fullskalig bankunion, säger Robert Bergqvist.

Jan Häggström tror aldrig att det kommer att bli verklighet.

– Nej, det tror jag inte. Tyskland kommer aldrig att godkänna att tyska skattepengar ska garantera insättarnas pengar i länder som Italien och Spanien, säger han.

• FRÅGA/SVAR: Vad innebär en bankunion?
• LÄS MER: Barroso: Skapa en federation