Det har gått drygt två år sedan EU i ett gemensamt svärdshugg avreglerade de nationella börsmonopolen. Unionens närmast kompromisslösa strävan efter inre marknad skulle omfatta även aktiehandeln, och från den 1 november 2007 kan i praktiken vem som helst söka tillstånd att öppna en marknadsplats och låta såväl inhemska som utländska mäklarhus handla aktier från alla europeiska börser.
Grundtanken bakom Chi-X, hävdar Graham Dick, var att med den amerikanska aktiehandeln som förebild skapa en marknad med lägre priser och snabbare datasystem. Det skulle särskilt attrahera den nya och snabbt växande floran av datorbaserade handelshus som med blixtsnabba program kan handla tusentals aktier per sekund.
Då innehållet i det europeiska avregleringsdirektivet redan var utstakat, kunde bolaget smygstarta i mars 2007. Successivt började Chi-X erbjuda handel i aktier som tidigare handlades exklusivt på de nationella börserna i bland annat London, Paris och Frankfurt.
Efter en blygsam start började marknadens affärsidé ta skruv rejält, och i februari 2010, efter en exceptionell tillväxt, blev Chi-X den näst största aktiemarknaden i Europa. Större än såväl Londonbörsen och Frankfurtbörsen. Endast NYSE Euronext, den amerikanska börsjätten, som utöver anrika New York Stock Exchange driver börserna i Amsterdam, Paris, Lissabon och Bryssel, är nu större på den europeiska marknaden.
Kort efter lanseringen riktades ögonen mot Norden. Stockholmsbörsen, som våren 2008 hade närmare 100 procent av den öppna handeln i OMXS30, ett index över börsens 30 mest handlade aktier, hamnade snart i brant utförsbacke. I mars i år, knappt två år senare, har Stockholmsbörsens andel av handeln i aktierna som börsen själv noterat minskat till cirka 70 procent. Resten av aktierna omsätts på inte mindre än sex andra marknader, däribland Chi-X som nu har 13 procent av handeln.
– Det återstår på många håll en hel del teknikanpassningar, och de nordiska firmorna har på ett sätt varit långsammare än i andra regioner. Men den trenden börjar avta, och när handelsvolymerna växer får vi en snöbollseffekt. Ju större volymer vi får, desto högre blir trycket på mäklarhusen att handla hos oss, säger Graham Dick.
Vid en viss punkt, menar han, blir det kommersiellt oförsvarbart för mäklarhusen att inte erbjuda sina kunder handel på Chi-X.
Som grund till det Europeiska avregleringsdirektivet, Mifid, ligger ett krav på att mäklarhusen konsekvent måste utföra kundens köp- eller säljorder där villkoren är mest gynnsamma. Eftersom större volymer ger en smidigare handel kan denna regel förvandla en framgångsrik marknad till ett självspelande piano, med en allt större del av handeln.
Graham Dick tror därför att Chi-X kan ta så mycket som 20 till 25 procent av handeln i Stockholm. Ett viktigt frågetecken är dock lönsamheten. Chi-x hävdar själv att de gör vinst, men företaget har inte redovisat några siffror. Flera bedömare ifrågasätter hur pass lönsamma de nya börserna egentligen är.
Vad som dock skiljer Norden från exempelvis Tyskland, Frankrike och Beneluxländerna är att svenska Burgundy finns med i bilden. Den Stockholmsbaserade uppstickarbörsen erbjuder sedan sommaren 2009 aktier noterade på samtliga nordiska börser. Med andra ord ett frontalangrepp mot Stock-holmsbörsen. Efter en trög start med låga volymer slog Burgundy förra veckan nytt omsättningsrekord, och står i mars för närmare 6 procent av den öppna handeln i OMXS30-bolagen.
–Det som har hänt senaste veckorna är att allt fler kunder, som också är delägare, har börjat skruva in sina system. Vi märker direkt att deras aktivitet ökar vartefter teknikprojekten blir klara, säger Olof Neiglick, vd på Burgundy.
