Riksgäldens nya prognos bemöttes med viss skepsis på marknaden.
– Svingen i statsfinanserna blir ofta större än man räknar med, säger Michael Boström, analyschef Danske Bank.
Eftersom 2009 blir ett riktigt dåligt år (eller ”skitår” för att tala med arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorins språk) spiller det över på regeringens budget 2010.
– Det finns alltid en rejäl eftersläpning mellan den reala ekonomin och statsfinanserna. Med tanke på hur djup nedgången blir 2009 finns en risk att underskottet 2010 blir större än Riksgälden räknar med, säger Michael Boström.
Riksgäldens nya prognoser för budgetsaldot 2009 och 2010 visar på ett snabbt omslag i statsfinanserna. Sverige har haft flera år med rejäla överskott. Så sent som förra året blev överskottet rekordstora 135 miljarder kronor.
Nu räknar Riksgälden med att underskottet 2009 blir lika stort som förra årets överskott. Riksgälden ser ett underskott på 135 miljarder kronor i år och ett underskott på 65 miljarder kronor 2010.
Den snabba omsvängningen beror både på finanskrisen och på den djupa lågkonjunkturen.
jämfört med förra året sker under krisens år inga försäljningar av statliga bolag. Skatteinkomsterna sjunker när företagens vinster blir lägre och fler blir arbetslösa. Lägre privatkonsumtion drar också ned momsintäkterna.
Dessutom har Riksgälden fått extrauppgifter i samband med finanskrisen. Regeringen har beslutat att statliga Svensk Exportkredit får möjlighet att ta lån på upp till 100 miljarder kronor i Riksgälden.
Åtgärden syftar till att stötta svenska företag med exportfinansiering under det svåra läge som råder på finansmarknaden. Riksgälden räknar med att halva summan (50 miljarder kronor) kommer att utnyttjas.
Dessutom har Regeringen beslutat om ett kapitaltillskottsprogram för banker för att stärka deras kapitalbas. Programmet omfattar maximalt 50 miljarder kronor och Riksgälden tror att hälften kommer att utnyttjas.
Sverige ska även låna ut pengar till Island och Lettland. I år räknar Riksgälden med att Island lånar 6,5 miljarder kronor. Under 2010 beräknas Lettland låna 10 miljarder kronor.
Den extra utlåningen på grund av krisåtgärderna motsvaras av lika stora fordringar och ska inte påverka statens nettoskuld. Denna vidareutlåning motsvarar 57 miljarder kronor av årets förmodade budgetunderskott på 135 miljarder kronor.
Riksgälden bedömer att den svenska ekonomin krymper med 2 procent i år. Det tror inte Michael Boström. Danske Bank räknar med att en minustillväxt på kanske 3 procent.
Nästa år ser Riksgälden en återhämtning framför sig, ledd av ökad exportefterfrågan. Men arbetsmarknaden kommer att vara fortsatt svag även under 2010.
Det finns en brasklapp i prognosen. En återhämtning i den globala ekonomin förutsätter att finanskrisen sakta löses upp, att de finansiella marknaderna stabiliseras och att utlåningen till företag och hushåll ”börjar fungera mer normalt”, skriver Riksgälden. Först då kan konjunkturen vända uppåt.
När statsfinanserna försämras ökar statens upplåningsbehov. Statsskulden ökar återigen efter att ha minskat under några år.
Riksgälden räknar med att statsskulden i slutet av 2009 har ökat till 1 179 miljarder kronor för att i slutet av nästa år ligga på 1 244 miljarder kronor.
Jämfört med krisen i början av 1990-talet är Sverige idag i ett bättre läge.
– Nu kommer vi från en period med stora överskott. Vi är bättre rustade den här gången, säger Håkan Carlsson, analytiker på Riksgälden.
I år och nästa år blir statens budgetunderskott i procent av BNP (bruttonationalprodukten, allt som produceras i ett land under ett år) högre än på mycket länge.
Årets underskott på 135 miljarder kronor blir i förhållande till BNP (cirka 3 400 miljarder kronor) klart över 3 procent vilket är i strid med EU:s tillväxt- och stabilitetspakt.
Men det är ändå långt kvar till nivåerna i början av 1990-talet. Den tidens kris drev upp underskottet till tio procent flera år i rad. Värsta året var 1993 då budgetunderskottet var 15 procent av BNP.
…
Läs Riksgäldens prognos
www.rgk.se
